Att jogga och samtidigt plocka skräp har blivit något av en folkrörelse. Nu har idén även spridit sig till skolvärlden med gott resultat.

– Eleverna tycker det är jättekul och har fått ihop massor av skräp sedan vi började med plogging på idrottslektionerna i början av terminen. Jag hoppas att fler skolor ska börja med det här som har så många positiva effekter både för elevernas hälsa och för miljön, säger idrottsläraren Jessica Brissman.

Till en början har alla mellanstadieelever på skolan deltagit. Nästa steg är att även övriga på skolan ska få börja med plogging, en rörelse som startades av en svensk, men nu finns i över 45 länder.

Under måndagseftermiddagen var det full fart på eleverna i Steningehöjdens femteklass.

– Vi har hittat tegelstenar, elsladdar, glasflaskor, godispapper, en bh, plast, massor av fimpar, snusdosor, skrivpapper, frigolit, gamla cyklar och mycket mer när vi har ploggat! berättar bland andra Livia Ristic, Valerie Mousa och Alexander Basse när de med andan i halsen visar upp dagens fynd.

Eleverna är indelade i små grupper och kommer efter lektionen springande tillbaka med plastpåsar fulla av skräp. Större saker släpar de energiskt tillbaka till skolan.

–  Trots att vi bara letar här i närområdet, i en omkrets på cirka en kilometer, så finns det hur mycket skräp som helst att plocka upp. Har man väl börjat leta efter skräp så ser man det överallt, säger Jessica Brissman.

Även övrig undervisning har haft nytta av ploggingen som passar väl in i temat ”#future starts with me” som skolan arbetar utifrån i år.

– Ploggingen kändes klockren. Vårt tema handlar bland annat om att ta ansvar för sitt eget lärande, sin studiero och för miljön, säger Helena Bertilskjöld, klassens huvudlärare.

Miljöfrågor i både det lilla och stora perspektivet, hälsa, fysiska aktiviteter och att ta ansvar för sin närmiljö är några delar som går att koppla till skolans läroplan. En annan fördel är att de barn som lägger ner tid och kraft på att plocka skräp, troligtvis inte själva kommer skräpa ner så mycket i framtiden.

– Vi kan inte förstå hur folk kan kasta så mycket skräp? Det är många vuxna som kastar fimpar och lämnar glasflaskor efter sig när de har haft rast. Vi tycker det är jättedåligt, säger bland andra Roy Shahan, Kola Gaya och Alexander Gazivoda, upprörda över all nedskräpning som de upptäckt.