Så ska vildlaxen bli verklighet i Dalälven

Den har varit försvunnen i Dalälven under många år. Nu ska fisktrappor och nya vattenleder göra att vildlaxen bli verklighet i älvområdena i Tierps kommun igen.

Laxåtgärder. Anna Hagelin från Länsstyrelsen i Gävleborgs län berättade vid Dalälvens Vattenrådsmöte i Söderfors vad man kommit fram till i projektet "Laxfisk i nedre Dalälven".

Laxåtgärder. Anna Hagelin från Länsstyrelsen i Gävleborgs län berättade vid Dalälvens Vattenrådsmöte i Söderfors vad man kommit fram till i projektet "Laxfisk i nedre Dalälven".

Foto: Kjell Sjöberg

Söderfors2017-09-29 17:00

Det är länsstyrelsen i Gävleborgs län som under två år jobbat med ett projekt för att utreda möjligheterna att vildlax ska bli verklighet i nedre Dalälven igen. Det älvområde som man undersökt går från Älvkarleby till Näs i Avesta, via bland annat Marma och Söderfors.

– I dag har vi en situation där det finns vildlax i Daläven från havet och fram till kraftverket i Älvkarleby, där tar det stopp, förklarar Anna Hagelin, projektledare på länsstyrelsen i Gävleborgs län, som är ansvarig för "Laxfisk i nedre Dalälven".

Projektet handlar om att utreda vad som krävs för att vildlax och havsöring ska kunna bli verklighet i nedre Daläven igen.

– Det finns lax i älven i dag, men den är inplanterad och inte anpassad för de förutsättningar som råder i älven. En egen population skulle klara sig bättre då den är anpassad till miljön, menar Anna Hagelin som berättade om sitt arbete i samband med Dalälvens Vattenrådsmöte i Söderfors på fredagen.

Under arbetet har Anna Hagelin och hennes kollegor undersökt hur det ska bli möjligt att återfå en livskraftig population av lax och havsöring i älven. Bland annat har man försökt att både hitta samt utveckla nya potentiella lek- och uppväxtområden för fiskarterna.

En annan viktig faktor för att arterna ska överleva över tid i Dalälven är att de har fria vandringsvägar i älven och fram till bottenhavet.

– Detta en nödvändighet. Avsaknaden av vandringsleder gör att det i dag bara finns vildlax i Älvkarlebyområdet, förklarar Anna Hagelin.

I Dalälven utgör bland annat kraftverken ett hinder för fiskarnas vandring till och från älven.

På den undersökta sträckan finns fem större kraftverk som gör att det inte är möjligt för laxen att vandra upp- och nedför älven.

För att lösa detta vill Anna Hagelin att man nu under undersöker möjligheten att bland annat skapa nya vattenflöden och fisktrappor som gör att laxen och havsöringen inte ska bli hindrade i sin vandring vid kraftverken.

När kan det bli möjligt att fiska vildlax och havsöring i nedre Dalälven igen?

– Det är i dag en omöjlighet att svara på, men både Fortum och Vattenfall finns med som delfinansiärer av det här projektet och vi har en bra dialog med dem, förklarar Anna Hagelin.

Socialdemokraten Jonas Nyberg som är ordförande iutskottet för samhällsbyggnad i Tierps kommun ser positivt på arbetet.

– Det är dels viktigt att vi tar hand om vår miljö på ett bra sätt, men någonting sådant här skulle kunna också öka intresset för Tierp och fisketurism ytterligare, menar Jonas Nyberg.

Laxen

Laxen lekar i strömsatta grusbäddar i älvarna under hösten där den lägger sina romkorn. De nerbäddade romkornen kläcks sedan påföljande vår.

Efter kläckningen stannar laxen kvar i älven i ett till fem år. Därefter vandrar laxen till havsvatten för att hitta föda och växa till sig. Laxen tillbringar sedan de flesta av sina vuxna år i havet innan den återvänder till sin hemälv för lek och parning.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!