Filip Arnberg är docent i klinisk psykologi och leg. psykolog på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. När kriget i Ukraina går in på sin tredje vecka menar han att det är dags att läsa nyheter på ett annat sätt än när kriget först bröt ut.
Två år av pandemi och sedan ett krig på det. Verkligheten och mediernas rapportering om den har tydliga effekter på vårt mående, och när kriser läggs till varandra finns det anledning att ha strategier för hur vi konsumerar nyheter.
Filip Arnberg är docent i klinisk psykologi och psykolog på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. När kriget i Ukraina går in på sin tredje vecka menar han att det är dags att läsa nyheter på ett annat sätt än när kriget först bröt ut.
– Nu är vi fortfarande i skedet att vi är alerta på alla nyheter från kriget, precis som vi var i pandemins början. Men om kriget blir långvarigt och medierna fortsätter att rapportera lika intensivt finns en risk att vi blir medietrötta och vänder oss bort från nyheter, säger han.
Det finns ett före och ett efter när det kommer till krisrapportering. När de båda tornen föll i USA den 11 september 2011 började den typen av ständigt pågående rapportering som vi har i dag vid stora kriser. Tv-sändningarna spelade upp scenen när planen flög genom tornen och de exploderade, gång på gång. Forskningen började efter det studera vad som händer psykologiskt med människor som fastnar i nyhetsrapportering.
– Amerikaner som bodde på andra sidan USA beskrev attentatet som att de själva hade varit direkt drabbade av det. Man får en stark oro och rädsla och till slut övermannas man av känslan av hopplöshet och maktlöshet.
Vad som händer med människor som ställs inför två kriser direkt efter varandra, det som händer nu när pandemi avlöses av krig, saknas det forskning på enligt Filip Arnberg. En farhåga är att det leder till konspirationsteorier. En idé som återkommer hos den här kategorin människor är att de tolkar mediernas rapportering som ett sätt att elda på människors rädslor. Rädslan ska göra oss fogliga så att vi inte ser andra problem i samhället.
– Men att tolka media så i Sverige är inte rimligt. Tvärtom tycker jag att media i rapporteringen om Ukraina har varit bra på att lyfta fram även de goda krafterna. Medierna har ett enormt stort ansvar nu att förmedla kunskap och transparens och inte bara rädsla. Avstå från att skapa klickgenererande journalistik som spelar på människors känslor.
Det är viktigt att ta paus från den ständigt pågående krigsrapporteringen. Forskningen visar att obegränsad konsumtion av krisnyheter skapar, stress, oro och en känsla av maktlöshet.
Filip Arnberg menar att om människor upplever att medier spelar med deras känslor kommer de att lämna traditionella medier och gå till sina sociala kanaler, vilka ofta spär på de fördomar och idéer man själv redan har och inte rapporterar sakligt.
Det kan även vara bra att som mediekonsument ta kontroll över medieflödet nu när krisnyheterna avlöser varandra.
– Om vi ständigt håller oss uppdaterade kommer vi bli utmattade. Det räcker med att se läsa tidningen på morgonen och se på kvällsnyheterna på tv på kvällen. Det är den ständiga mikrokonsumtionen i pauserna mellan annat som kan vara skadlig för oss.
Vad mår våra hjärnor bra av att ägna sig åt i stället?
– Läs om sport. Vi har ett nytt världsrekord i stavhopp. Den typen av saker behöver vi just nu.
Finns det risk att för intensiv mediekonsumtion skapar paranoia?
– Människor har en naturlig instinkt att dra linjer mellan olika punkter och se sammanhang även när de inte finns där. Ibland är vi nöjdare med osannolika förklaringar till hur verkligheten hänger ihop, än inga förklaringar alls.