Debatt på internet och sociala medier uppstår ofta och ett exempel nyligen är när bokhandeln Läslusen i Uppsala tog bort Katerina Janouchs böcker efter författarens intervju i tjeckisk tv där hon pratade om invandring och svensk flyktingpolitik.
LÄS MER: Janouch: "Först reagerade jag i affekt"
LÄS MER: Om Läslusen: "Jag förstod inte hur snabbt det sprids"
− Sociala medier har gjort att socialt umgänge kunnat flytta från tal till skrift. Innan internet kunde vi inte lika lätt umgås via skrift men nu kan människor snabbt uttrycka sig och få svar från andra personer, säger Theres Bellander, tidigare forskare vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet och numera universitetslektor vid Stockholms universitet.
LÄS MER: Därför blir det hatstorm på nätet
LÄS MER: Jag får fortfarande hatmejl
Hon menar att människor kommunicerar utifrån roller, till exempel som förälder, bästa kompis eller lärare.
− Vilket sammanhang man befinner sig i och vilken roll en person tar på sig i det sammanhanget påverkar språket och vad en person säger eller skriver. Människor är anpassningsbara i alla möten och vi använder språket utifrån vad vi vill göra och uppnå, säger Theres Bellander.
En annan trend som Bellander ser inom språket är internationalisering som främst tar inflytande från engelskan men också från andra språk i form av nya ord och uttryck. Till exempel har det blivit lättare att kalla någon för baby eller habibi på ett kärleksfullt sätt och att tilltalet blivit mer privat och känslostarkt.
− Sociala medier kan användas i olika syften, till exempel för svåra diskussioner eller som tidsfördriv medan man ser på tv. Det är därför svårt att identifiera ett typiskt ”internetspråk”. Människor anpassar sitt sätt att uttrycka sig på nätet precis som de gör muntligt, det vill säga efter situation, roll och mål med kommunikationen, säger Theres Bellander.
Även Jakob Svensson, docent vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet, är inne på samma spår med att känslor blivit vanligare i sociala medier.
− Det är ofantligt mycket kommunikation som sker dagligen på sociala medier och det mesta är inte riktad till en viss person. Det har gjort språket intimare och starkare för att komma igenom bruset, få likes och fånga människors uppmärksamhet, säger Jakob Svensson, docent vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet.
Han forskar om sociala medier och nämner Facebooks förändring från att användarna enbart kunde gilla ett inlägg till att de införde flera olika reaktioner som ett exempel på hur känslor blivit mer vanliga.
− En person kan ha hur många vänner som helst på till exempel Facebook och för att synas måste man uttrycka sig känslosammare och personligare. Kommunikation på sociala medier har även blivit snabbare, både när man läser och skriver, och det påverkar stavning och förkortningar som blir allt vanligare, säger Jakob Svensson.
Han menar att språk alltid har utvecklats och att det kommer att göra det på sociala medier.
− Jag tror att det kan bli mer ljud- och bildspråk som tar över men att skriftspråket fortsatt kommer vara starkt. Ungdomar är väldigt lekfulla med hur de använder språket med till exempel förkortningar och smileys. De gör språket till sitt eget, vilket är väldigt spännande och positivt, säger Jakob Svensson.