I sin värsta avart växer ett inlägg i sociala medier okontrollerat och utlöser en hatstorm. Det är attack med känsloargument som gäller snarare än ett samtal om sakfrågan.
Nu senast handlar det om Läslusens ägare Eija Lietoff Schüssler som valde att ta bort författaren Katerina Janouchs barnböcker ur sortimentet. Efter det fick Eija Lietoff Schüssler inte bara ta emot spydigheter utan också verkliga hot per mejl och telefon.
Här är fler exempel:
I december svämmande kommentarsfälten över av rasistiskt hat sedan Åhléns lagt upp en bild på en svart pojke med luciakrona på Facebook.
I november fick Uppsalakonstnären Stina Wollters Instagram-konto stängas ned efter att män skickat bilder på sina könsorgan till henne, så kallade dickpics.
Och i februari i fjol fylldes UNT:s kommentarsfält på Facebook med sexistiska åsikter om inrättandet av en hen-toa på Ångströmslaboratoriet i Uppsala.
Men vad är det för behov som styr människors upprörda känslor och skapar denna hårdare ton?
Åke Pålshammar, neuropsykolog och lektor vid institutionen för psykologi i Uppsala, ser nätet som en ventil för mer djupliggande frustrationer. Är man på dåligt humör, känner sig i underläge och har det tufft, då kan nätet fungera som en slags ventil.
– I grunden handlar det om personer som känner en frustration som leder till aggression, säger Åke Pålshammar.
Denna aggression riktas inte alltid mot orsaken till frustrationen, till exempel dålig ekonomi, eller dåliga relationer. I stället kanaliseras frustrationen och besvikelsen mot ett annat mål som är mer konkret, fast missriktat - en syndabock.
– Man ersätter det man inte kan göra något åt med något man kan påverka här och nu, säger Åke Pålshammar.
Bakom näthatet finns ofta svårigheter med att kontrollera sina impulser. Enligt Åke Pålshammar kan det handla om personer som är vana vid att få skrika ut sin vrede, deras beteende har fått näring genom att omgivningen varit undfallande och inte satt stopp.
Dålig impulskontroll och kort stubin kan också orsakas av droger och stark stress.
– Våra frontallober i hjärnan ska egentligen bromsa impulsiviteten och få oss att tänka till och se konsekvenser av vårt handlande. Men den dämpas av droger och stress, säger Åke Pålshammar.
Aggressiviteten behöver inte alltid vara styrd av impulserna. Man kan vara en beräknande person som använder sin aggressivitet för att uppnå ett visst mål, till exempel få kontroll över en åsikt.
Ytterligare en förklaring bygger på olika personligheter, enligt Åke Pålshammar. Just den fanatiske personlighetstypen har en egen världsordning som ingen får säga emot. Om någon opponerar sig svarar den fanatiska personlighetstypen med ett ointresse för sanningen och en stark känsla av att vilja attackera den personen. Särskilt på nätet kan vem som helst snabbt få medhåll från någon annan skribent. Då förstärks känslan av att ha rätt och man går lätt vidare till mer hatiska formuleringar.
När det gäller själva språkbruket pratas det allt oftare om en snäv åsiktskorridor i sociala medier. En åsiktskorridor är en metafor för det smala område inom vilket åsikter måste ligga och har på senare tid lyfts upp av debattörer som oroas över avsaknaden av åsiktsutveckling och enfråge-debatter.
Jakob Svensson, docent vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, menar att känslor blivit vanligare i sociala medier.
? Det är ofantligt mycket kommunikation som sker dagligen och det mesta är inte riktad till en viss person. Det har gjort språket intimare och starkare för att komma igenom bruset, få likes och fånga människors uppmärksamhet, säger Jakob Svensson.
Han forskar om sociala medier och nämner Facebooks förändring från att användarna enbart kunde gilla ett inlägg till att de införde flera olika reaktioner som ett exempel på hur känslor blivit mer vanliga.
? En person kan ha hur många vänner som helst på till exempel Facebook och för att synas måste man uttrycka sig känslosammare och personligare. Kommunikation på sociala medier har även blivit snabbare, både när man läser och skriver, och det påverkar stavning och förkortningar som blir allt vanligare, säger Jakob Svensson.
Han menar att språk alltid har utvecklats och att det kommer att göra det på sociala medier.
? Jag tror att det kan bli mer ljud- och bildspråk som tar över men att skriftspråket fortsatt kommer vara starkt. Ungdomar är väldigt lekfulla med hur de använder språket med till exempel förkortningar och smileys. De gör språket till sitt eget, vilket är spännande och positivt, säger Jakob Svensson.