Mitt i Skutskärs centrum ligger det huskomplex där biblioteket, komvux och kommunens flyktingsamordning samlas. Ett hus som är det närmaste man kommer en mångkulturell mötesplats i Skutskär.
Ulrika Anderssons rum finns i ena änden av den behagliga ljusgård där också arbetsförmedlingen ligger.
– Arbetsförmedlingen hotades av stängning, men vi fick precis veta att de blir kvar, säger hon och ler stort.
LÄS MER: Här har integrationen kommit långt
LÄS MER: "Jag vill prata svenska varje dag"
Integrationsenheten håller öppet varje förmiddag, arbetsförmedlingen medverkar vid en av dessa och möten kan uppstå.
– När vi möts får vi chansen att omvärdera. Varje by borde ha en spontan mötesplats, ställen utan entréavgifter där man kan träffas. Det vore att stärka det friska i samhället. Som i Marma, det är något med huset, det finns en speciell värme där.
Hon har lång erfarenhet av att arbeta med människor, tidigare inom socialtjänsten, med integration sen 2005. Och även om”flyktingoron”, som Ulrika säger, verkar öka, ser hon att det händer saker.
– Föreningar och frivilliga är mer intresserade av att hjälpa till i dag, de ser att det finns ett så enormt behov.
Tror du att det är lättare att integreras på en liten ort?
– Både och. Det är lätt att bli anonym i en stad och när man tar emot så många gäller det att inte tappa för många. Älvkarleby kommun är bra på integration. Närheten till oss gör att den som kommer hit blir en person.
– Samtidigt kan det vara svårare på en jätteliten ort. Skutskär är lagom stort.
Du har ett utsatt arbete. Var får du kraften ifrån?
– Jag kan inte tänka mig att göra någonting annat. Det är lycka för mig att umgås med de här människorna. Jag är så glad att de är här, vi behöver dem!