Solen silar ner genom trädens höga kronor, som bildar ett tak av skira ljusgröna löv. Skogen är fylld av ihåliga träd, avbrutna trädstammar och stora stenbumlingar. En ensam fågel skriar. Annars hörs bara ljudet av vinden som viner. Längs den vindlande stigen slingrar sig knotiga rötter likt ormar. Träd har fallit huller om buller och lämnats liggande till ett massivt plockepinn. Fantasin skenar lätt iväg till sagornas jättar och troll under en vandring i Fiby urskogs trollska miljö. Terrängen är bitvis svårpromenerad, så det gäller att se upp var man sätter fötterna.
I det 87 hektar stora reservatet frodas sällsynta skyddsvärda arter som är beroende av döda träd för sin överlevnad. Här lever djur som inte trivs i dagens moderna välansade skogsbruk. Fåglar som tjäder, tretåig hackspett, gransångare, skogssnäppa och sparvuggla bor här. Observanta kan även få se Upplands landskapsinsekt, den fridlysta och mycket sällsynta rödlysande cinnoberbaggen.
Marianne och Nils-Åke Ramlöv från Nyköping besöker reservatet för första gången. De har varit på en semestertur norrut med husbilen och Fiby urskog är sista stoppet på resan.
– Vi fick inspiration till att åka hit efter en föreläsning av TV-profilen Martin Emtenäs. Han har skrivit om naturreservatet i sin bok "Upplev Sveriges natur" och det var via beskrivningen i boken vi hittade hit.
Ska ni gå hela slingan?
– Nej, det blir nog väl långt att gå 4 kilometer i den här terrängen. Det stod i boken att man skulle hålla sig till leden, nu förstår vi varför.
Den orangemarkerade leden är kantad av höga blåbärsbuskar och liljekonvaljeblad. Skogen är nästintill tom på besökare, men efter ytterligare någon kilometer kommer Anna Jansson gående tillsammans med döttrarna Emilia och Lovisa. Anna har vandringsryggsäck på ryggen och berättar att det tagit dem 2.5 timmar att gå slingan runt. De har stannat vid två tillfällen på vägen för att proviantera korv och fika.
Har ni varit här förut?
– Det är första gången för oss i Fiby urskog. Jag har orienterat här i närheten och blev då inspirerad att ta med mig barnen hit.
Vad har ni sett under vandringen?
– Skog, svarar barnen i kör.
– Vi har sett en hel del fåglar också, fyller Anna i skrattande.
Anna och barnen fortsätter sin vandring i raskt tempo och är snabbt uppslukade av det täta lövverket. Vindens vinande blir återigen ensam följeslagare.