Problemen startade i badrummet, råttorna kom upp genom avloppet i duschen och bet sönder vattenlåset gång på gång. Trots åtgärder eskalerade problemen som till slut blev ohållbara.
– Vi kontaktade Anticimex som la slagfällor i grunden och de berättade för mig att det är ett stort problem i området, säger Kajsa Onwuka.
Rören har bytts i badrummet fyra gånger och vid två tillfällen har det runnit ut avloppsvatten över golvet. Råttorna spred sig i väggarna, taket och ventilationen och till slut fick de flytta.
– Vi kunde inte vara där i perioder. Ibland fick vi använda toaletten i tvättstugan som ligger i ett annat hus. Det är inte helt optimalt när man har barn som är två till tre år gamla och behöver gå ut mitt i natten.
Rikshem som äger bostaden på Atterbomsgatan är medveten om den lägenhet det handlar om och de arbetar för att hitta en lösning på problemet.
– Vi vet att det generellt finns råttor utomhus i Gränby och vi försöker få bort dem genom så kallade betningsstationer. Tyvärr så saboteras dessa och det försvårar arbetet. Vi tittar på en mer hållbar lösning i nuläget, säger Jennie Wolmestad kommunikationschef på Rikshem.
Betningsstationer är mindre lådor innehållande gift och är låsta för att barn, gnagare eller andra djur inte ska få tag i det. Vilka som saboterar dem är oklart.
Rikshem känner inte till om problemet finns i fler lägenheter men konstaterar att byggnationer i området drar upp råttorna ur deras hålor.
Saneringsföretaget Nomor har som praxis att inte kommentera kring specifika områden men konstaterar att det är helt ordinärt råttår och att det inte sticker ut på något sätt.
– Vi har haft en kall vår och därför är det mindre småkryp vilket i statistiken gör att det kan se ut som det är mer råttor, säger Peter Bergqvist regionchef öst på Nomor.
Vid markarbeten stör man ofta råttornars bohag och deras gångar vilket brukar tendera i att de flyttar på sig och i många fall inte så långt. Sopor och matrester drar också till sig råttor och när det finns mycket sådant ute så ökar också anmälningarna.
– Då kan det ofta upplevas som att de är fler, men vi ser ju bara toppen av isberget egentligen, säger Peter Bergqvist.