Många av dem som arbetat i krigsområden genomgår svåra upplevelser vilket skapar stress långt efter hemkomsten till Sverige. Personerna kan till exempel ha varit med om väpnade attacker eller sett kolleger dödas.
– Minnena blir man inte av med. Har man utsatts för ständig stress i månader i ett krigsområde kan det leda till bland annat depressioner, ångest och sömnstörningar.
Det säger Eva Lindström, överläkare i psykiatri vid Akademiska sjukhusets veteranmottagning. För ett år sedan startade mottagningen där personer som rest iväg på utlandstjänst från myndigheter i Sverige tas emot. Hittills har ett hundratal patienter behandlats.
Gemensamt för de som söker sig till veteranmottagningen är posttraumatisk stress i olika former och ungefär hälften har sömnproblem.
Insatserna är individuellt utformade och utgörs främst av samtal och medicinering. Ofta involveras även patientens familj i behandlingen.
Enligt Eva Lindström upplever många patienter återkomsten till Sverige som besvärligare än att befinna sig i konfliktzonen.
– Det är svårt att förbereda sig hur det är att återvända hem. Man kanske kommer till en tom lägenhet, ingen orkar lyssna på vad man varit med om och omgivningen har svårt att sätta sig in i upplevelsen.
– En del av dem som kommer hit har burit på sina upplevelser i 20 år och många har behov av att berätta för någon som förstår. Det handlar om personer som varit utomlands med en vilja att hjälpa till och det är inte ovanligt med skuldkänslor över att man inte kunde göra mer.
En del har med sig psykiska problem som de bar på redan innan de började jobba utomlands.
– En av de största svårigheterna i vårt arbete är att en del medicinerat sig själva med alkohol under en längre tid för att döva sina känslor. Då kan det vara svårt att nå fram med behandlingen, säger Stefan Olsson som är specialistsjuksköterska i psykiatri.
Hur stor andel som drabbas av posttraumatisk stress efter att ha jobbat utomlands i konfliktområden är oklart men Eva Lindström nämner siffran fem procent som ett riktmärke.
Med tanke på att drygt 10 000 personer från Försvarsmakten har tjänstgjort utomlands sedan 2002 finns sannolikt ett stort uppdämt behov av hjälp.
Stefan Olsson framhåller hur viktigt det är att Försvarsmakten och andra involverade myndigheter ordnar ett bra mottagande vid hemkomsten. Det kan handla om exempelvis psykologsamtal och regelbundna uppföljningar.
– Tidigare har det hänt att en person återvänt till Sverige på fredagen och fått gå till jobbet som vanligt på måndagen. Men omhändertagandet vid hemkomsten har blivit bättre, anser Stefan Olsson.
Enligt Monica Larsson, ställföreträdande chef på Försvarsmaktens veteranenhet, får all personal som deltagit i en militär insats under utlandsuppdrag genomgå ett samtal vid hemkomsten. Det genomförs av en särskilt utbildad person med uppgift att fånga upp dem som är i behov av stöd.
Dessa personer kan tas emot inom försvarets företagshälsovård eller remitteras till landstinget. Några månader efter återvändandet görs ett uppföljningssamtal.
Monica Larsson säger att de flesta som varit i utlandstjänst känner sig stärkta av uppdraget.
– Forskningen visar att självmord och bruk av antidepressiva mediciner är lägre bland dem som arbetat utomlands jämfört med övriga.
– Det är en liten andel som behöver hjälp när de återvänder hem. Men det förtar inte att de som är i behov av stöd också ska få det och vi ser positivt på att veteranmottagningen i Uppsala har startat.