Regeringens utredare Peter Norman har stora planer för Arlanda som han tror kommer att växa, trots oron för klimatförändringen och frågetecknen runt framtidens resvanor, och ser framför sig ett Arlanda som ett framtida nav för flygtrafiken i hela Sverige när Bromma läggs ned, enligt utredningen helt 2035, och all inrikestrafik då går över till Arlanda.
– Jag hoppas att Arlanda kan växa som Kastrup har gjort så att man har betydligt fler arbetsplatser på Arlanda än vad man har idag, och då krävs det också för pendlarnas skull att de kan åka kollektivt, så de inte behöver ta bilen varje gång de ska till arbetet, säger han.
För att det ska bli möjligt måste kollektivtrafiken till och från Arlanda både bli billigare och bättre. Redan inom åtta år hoppas utredaren att 60 procent av passagerarna tar sig till flygplatsen kollektivt.
– Vi föreslår att passageavgiften på Arlanda avskaffas och att staten nu går in och förhandlar för att göra Arlandaexpress billigare att resa med. Vi tycker att Arlandaexpress-biljetten ska kosta 100 kronor, säger utredaren Peter Norman till UNT.
Utredningen öppnar också för möjligheten att bygga en fjärde landningsbana. Oavsett hur utvecklingen ser ut för affärsresandet i och med att alltfler lärt sig mötas över internet, väntas fritidsresorna öka menar utredningen, och eftersom hela processen kan ta 20 år, behöver man börja förberedelserna redan nu.
– Det är så pass sannolikt att man bör förbereda för en ny landningsbana redan nu så att om 10 år när man måste man sätta spaden i marken, då kan man göra det, säger han.
Nytt i utredningen är också ett förslag om att Arlanda ska bli fossilfritt till 2045. Då får inga flyg komma eller gå som drivs med fossila bränslen. Det kräver utbyggnad av andra energikällor och elektrifiering.
– Det är branschen själv som satt det som mål att Bromma blir fossilfritt till 2030. Vi förutsätter att de klarar det, säger han.
För att få Arlanda som ett framtida trafiknav att fungera behövs också bättre samordning och samarbete i regionen och utredningen föreslår därför en särskild förhandling där myndigheter som Swedavia, Trafikverket och kommunerna runt flygplatsen ingår.
– Staten ska erbjuda infrastruktur och kranskommuner ska erbjuda bostäder. Förhoppningsvis får man det här att fungera med bostäder, arbetsplatser, arbetspendling. Jag vet att det är ett starkt intresse från Sigtuna kommun att få till transporter mellan Märsta och Arlanda och det borde gå att få till stånd genom förhandlingen.
Och i Sigtuna tas utredningens slutsatser emot med glädje.
– Det är nästan så man blir tårögd. Vi har lagt ner så mycket tid för att få till en förhandling om Arlanda och nu är det också vad utredaren föreslår. Vi hoppas att - oavsett vilken regering det blir i höst - att man följer utredarens rekommendationer, säger Olov Holst (M) kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna.
Men de säger inte rakt av att en fjärde landningsbana bör byggas?
– Det är fullt rimligt. Det ska inte byggas om det inte behövs. Men man behöver titta på Arlandas kapacitet och det måste börja nu eftersom det med tillstånd med mer kan ta 20 år.
Men Moderaterna, ditt eget parti vill ju behålla Bromma?
– Jag tror faktiskt att det med den här utredningen finns mycket nu som pekar på att det är rimligt att flytta över trafiken till Arlanda, säger han.