Efter att vd Caroline Farberger gått igenom en könskorrigering var det många kvinnor från tidigare arbetsplatser som öppnade sig och berättade om trakasserier som de blivit utsatta för.
Kvinnor & pengar
Torsdag 13 september 2018 gick Caroline Farberger hem från jobbet som man, som Carl. På fredagen steg hon in på samma kontor som kvinna. Den dagen var kulmen på alla förberedelser efter hennes könskorrigering som tagit år.
– Gud låt mig inte halka på mina klackar, tänkte jag då, berättar hon som är vd för Ica Försäkring.
Allt var minutiöst planerat. Hon hade haft möte med sin chef som i sin tur hade informerat Icas högsta ledning: koncernchefen, kommunikationsdirektören, HR-direktören och finansdirektören.
– Jag visste att för en del transpersoner blir transitionen inte bra. De får inte med sig omgivningen på resan och det väckte min rädsla för utanförskap. Men det blev en jättebra dag, jag fick så mycket kärlek, respekt och stöttning, säger hon.
"Många företag präglas av en skev och destruktiv mansnorm", säger Caroline Farberger som numera jobbar hårt på att skapa ett inkluderande ledarskap. Till exempel har hon förändrat flera mötesrutiner för att alla ska få komma till tals.
Förändrades du som ledare efter könskorrigeringen?
– Nej, absolut inte – trodde jag från början. Jag var ju samma person och ansåg att min kompetens avgjorde ledarskapet, säger Caroline.
Men det skulle visa sig att hon hade helt fel. Det tog inte lång tid innan kvinnliga medarbetare från tidigare arbetsplatser öppnade sig för henne och berättade att de blivit utsatta för allt från härskartekniker till regelrätta sexuella trakasserier på jobbet.
– I flera fall hade det hänt i ledningsgrupper som jag suttit i utan att jag anat något. Det chockerade mig, säger Caroline Farberger.
Hon insåg att hon som man varit omedveten om vilka signaler hon sänt ut.
– Kvinnor berättade att de bet ihop, de var rädda att inte bli trodda eller ses som en del av problemet. Då förstod jag att de också haft svårt att få komma till tals i min ledningsgrupp. Och vilken potential företaget gått miste om! säger hon som numera bytt ledarstil.
Caroline Farberger bor med sin hustru och barn i Sigtuna sedan många år. Hon har unika erfarenheter som näringslivstopp både som man och kvinna. Hon som har gjort en könskorrigering, tog dubbla examen från Handelshögskolan och Chalmers samtidigt.
På Stora gatan i Sigtuna är sommarens sista turister och ungdomar i uniformer från Sigtunainternatet. Här träffar vi Caroline Farberger på café Myntet. Men intervjun ska inte handla om kaffepengar utan om hennes unika insikter från företagsvärlden.
Hon vill vara en inkluderande ledare som tar vara på alla människors kompetens oavsett vilken grupp de tillhör. Ett konkret exempel är att inte starta möten med att uttrycka sin egen åsikt och söka stöd för den för att kunna fatta snabba beslut. I stället väntar hon med sin åsikt tills alla andra talat. All kompetens ska upp på bordet innan besluten fattas.
– Jo, det tar längre tid att fatta beslut på det viset. Carl hade hellre satsat på ett snabbt beslut. Men jag vill hellre fatta rätt beslut än snabbt, säger Caroline som under de senaste sex åren har arbetat upp Ica Försäkrings omsättning från 0 kronor till 800 miljoner.
En annan förändring är att ledningsgruppen efter varje möte ställer frågor som: Var rätt personer inbjudna eller missade vi någon med ett intressant perspektiv? Fick alla komma till tals eller dominerade någon för mycket?
– Det grep tag i mig att jag inte förstått hur privilegierad jag varit som man.
Hon har skrivit en bok om sina erfarenheter som både man och kvinna i boken: "Jag, Caroline".
Finns det osynliga hinder för kvinnor inom näringslivet?
– Ja, det finns sociala strukturer som är gjorda av män för män och de syns inte på pappret. Som till exempel att ledningsgrupper träffas på eftermiddagarna när kvinnor ofta känner stress över att inte hinna åka hem och laga mat till barnen. Befordringsvägarna kan behöva ändras, så att det inte krävs mycket resande eller att någon måste ha jobbat internationellt för att bli befordrad.
Finns det osynliga hinder för män?
– Nej, inte vad jag märkt.
Efter könskorrigeringen har hon insett att många företag präglas av en skev och destruktiv mansnorm, och drar slutsatsen att näringslivets strukturer och normer måste förändras för att förutsättningarna ska bli lika.
Caroline Farberger visar hur olika och ofta könsstereotypt hon porträtterats i media. Som Carl fick hon berätta om sina yrkesmässiga framgånger och inte sällan blev Caroline intervjuad om sin garderob.
Caroline Farberger öppnar sin väska och tar fram tidningar med artiklar om henne. I en finanstidning är hon Carl den framgångsrika affärsmannen som får berätta om hur lysande affärerna går. I en damtidning är hon Caroline och får visa upp sin vackra garderob. Den könsstereotypa bild av manliga och kvinnliga företagsledare ser hon som ett problem för jämställdheten.
– Media behöver visa kvinnliga företagsledares kompetens. Kvinnliga förebilder är viktiga för att fler tjejer och kvinnor ska söka sig till ledande positioner inom näringslivet och minska obalansen, säger hon som tog dubbla examen samtidigt vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.