Arkeolog och projektledare Johan Runer mäter in kistspikarna i en av gravarna. "Gravarna i Sigtuna stad måste ha varit markerade ovan jord på något sätt, eftersom alla gravar som hittats nästan aldrig skär in i varandra", säger han.
Var det Birkabor som flyttade till Sigtuna när Birka plötsligt lades ner som centralort i Mälarområdet? Det är en av frågorna som arkeologerna ställer sig idag, eftersom staden grundades (av Erik Segersäll) kring år 970, nästan samtidigt som Birka gick under.
Under våren har en villatomt på Aludden undersökts av arkeologer.
På tomten hittades åtta gravar som skiljer sig en del från de gravar som tidigare har hittats i Sigtuna stad från samma tid. De som begravts är troligtvis några av de första kristna, eftersom gravarna även innehåller spår av tiden före, då de flesta i Mälardalen trodde på asagudar.
– Allt tyder på att det är kristna begravningar. Man har exempelvis inte bränt de döda med deras föremål. Men kistorna i gravarna var täckta med stenar och det fanns föremål med de döda, vilket kan tyda på att de här gravarna kan tillhöra några av de första kristna invånarna efter att staden grundades, säger Johan Runer, projektledare på företaget Uppdrag arkeologi.
Här, till vänster om den röda villan, hittades gravarna. Efter att villatomten nu är utgrävd är det fritt fram att bygga hus på den. Benen och föremålen kommer genom Riksantikvarieämbetet med största sannolikhet att hamna på Sigtuna museum efter att de analyserats.
Kristna gravar som hittats i staden tidigare har sällan innehållit föremål och aldrig haft stenpackningar kring de döda. I de nyupptäckta gravarna fanns en kam, en kniv, ett bälte med beslag av järn och koppar samt två myntfragment instoppade i en gravlagds mun.
– En av gravarna är exceptionellt välbyggd och djup – träkistan var omgärdad av fyra skift med sten. Kistan var också påkostad med ovanligt många spikar, cirka 50 stycken.
Preliminärt var det en vuxen man som låg i denna grav. Av de gravar som hittats på tomten innehöll fyra barn.
Att stenar sattes runt kristnas träkistor är mycket sällsynt i Sigtuna stad. Därför tror arkeologerna att dessa personer kan ha varit bland de första kristna som bodde här. De hade också föremål med sig i gravarna, något som var vanligare på asa-tiden. Nu ska skeletten tidsbestämmas med hjälp av C14-metoden.
Finns det fler oupptäckta gravar i området?
– Ja, det är mycket troligt, säger Johan Runer.
Varför gravgården låg just här, är det ingen som vet.
– Däremot vet vi att vattnet stod cirka fem meter högre än i dag, och vi tror att en naturlig hamn för Sigtuna på den tiden låg i en vik i svackan här nedanför.
Åtta personer låg begravda på villatomten. Troligtvis finns fler oupptäckta gravar i närområdet. Förr stod vattnet högre upp och i svackan i närheten av gravarna tror arkeologerna att Sigtuna hamn låg i en vik, där många varor lastades och lossades.
Om gravarnas stenbeklädnad från början syntes ovanför marken är också oklart.
– Det vet vi inte, men gravarna i Sigtuna stad måste ha varit markerade ovan jord på något sätt, eftersom de gravar som hittats nästan aldrig skär in i varandra.
Kanske stack gravarnas stensättning upp ur marken förr i tiden.
Nu ska skeletten och fynden analyseras och konserveras. En osteolog (benexpert) ska gå igenom skeletten ordentligt och fynden ska dateras med hjälp av C14-metoden.
– Vi hoppas också på att få en bestämning av mynten, det skulle hjälpa oss mycket om det lyckas, säger Johan Runer.