Viby by i vinterskrud. Ibland gav man tomten en tallrik gröt ute i stallet, så att han skulle bli extra snäll.
Boken handlar om sägner och händelser som har utspelat sig främst i Sigtuna stad, men även på andra sidan vattnet i Fornsigtuna och i Viby by, en torparby med lador och hagar som finns bevarad i utkanten av staden.
– Här levde tomten länge ett stillsamt liv i harmoni med naturen ända tills människan började påverka och gjorde en konstgjord miljö. Då flydde han staden till en lugnare plats, säger Crister Mattsson som tidigare bland annat har skrivit guideboken "En vägvisare till Sigtuna".
Gårdstomtar hade en viktig funktion i det svenska bondesamhället. Många trodde att hustomten såg till att människorna skötte sin gård och var snälla mot varandra och djuren.
– Hustomten sägs vara den förste personen som brukade jorden på platsen och sedan lever kvar i någon form av inkarnation. Hustomtar var viktiga och folk ville inte förarga dem, säger Crister Mattsson.
Den första tanken med boken var att göra staden mer intressant för barn.
– Men sedan växte tanken om att sagor även kan vara intressanta för vuxna, säger Crister Mattsson vars 125-sidiga bok utan bilder riktar sig främst till läskunniga barn och vuxna.
Historien börjar med att Sigtunas hustomte flyttar tillbaka till staden. Han hittar några uttråkade barn som sitter med en släkting på ett kafé i Sigtuna.
– Tomten säger: "Jag ska visa er hur spännande den här staden är". Så tar han med barnen på en vandring och visar dem bland annat platsen där Sveriges första helgon föddes.
Tomten visar även Klockbacken, en backe där man hittat forngravar och som kan ha varit en hednisk offerplats innan svenskarna kristnades.
Klockbacken i Sigtuna. Här finns det även forngravar och kan till och med ha varit en hednisk kult- eller offerplats innan kyrkan tog över platsen och placerade klockstapeln här.
– Min tanke är att berätta de gamla sagorna och sägnerna som rör Sigtuna. I Viby by hittades en gång i tiden exempelvis en mycket stor silverskatt. Och i Sigtuna fanns ett kloster som var ett center för hela norra Europa med sjukhus och medicinalväxter. Klostret var föregångaren för kunskapsstaden Sigtuna.
Vad tänker du om att en del personer har börjat tro på väsen igen?
– Det är nog inte att de börjat tro på det, utan det är nog så att om man tror på det ser man det.
Tomten i boken är en småväxt gammal man i gröna kläder.
– Han är en mycket gammal person som vet allt om Sigtuna eftersom han bott här i mer än tusen år. Jag vill att folk genom att ta del av gamla berättelser ska se de spännande miljöer som finns i vår stad på ett nytt sätt. Vem är det som döljer sig bakom dessa runstenar, gravar och ruiner?
Crister Mattsson tycker att många intressanta berättelser från förr börjar gå förlorade och nämner att Fornsigtuna (dagens Håtuna) exempelvis också finns med i de isländska sagorna.
På en kungsgård, där gården Signhildsberg i dag ligger, utspelades både enligt den isländska Ynglingasagan och enligt gamla folkvisor ett dramatiskt kärleksdrama. Men den mest fantastiska Sigtunahistorien från förr är enligt Crister Mattsson den om Sveriges första kvinnliga helgon som föddes i Sigtuna kungsgård, som låg mitt i staden, på den plats där Sigtuna museum finns i dag.
Sigtuna museum. Här låg Olof Skötkonungs gård där hans dotter Ingegerd föddes. Ingegerd grundade sedan Kiev och blev efter sin död utsedd till Sveriges första helgon, den heliga Anna.
– Ingegerd gifte sig med den ryske fursten Jaroslav och de grundade Kiev (i nuvarande Ukraina). Hon fick namnet Anna och blev efter sin död helgonförklarad. Tusentals katolska turister kommer än i dag hit för att besöka den heliga Annas födelsestad, säger Crister Mattsson, som hoppas kunna göra Sveriges första stad ännu mer känd och spännande för nya generationer.