Tillfälliga asyllagen sysselsätter migrationsverket
Efter en månad har nära 1 300 personer fått uppehållstillstånd med den tillfälliga asyllagen. På migrationsverket i Märsta arbetar flera av de handläggare som hanterar den nya lagen.
Var och en innehåller ett ärende där handläggarna ska bedöma om det finns något hinder för att verkställa en beslutad utvisning eller avvisning. Finns det hinder, eller andra omständigheter, kan avvisningsbeslutet upphävas och ett uppehållstillstånd istället beviljas.
— Det är en våldsamt massa ärenden som ska avgöras, säger Kristofer Girhammar.
Både han och hans kollega har tidigare arbetat på förvaret. Möjligheten att få vara med att arbeta med en helt ny lagstiftning lockade. Att den nya lagen ger större möjligheter till att bevilja permanenta uppehållstillstånd intresserade dem också.
— Naturligtvis är vi medvetna om att det här är positiva beslut. Det känns gott personligen, säger Johan Bjurling.
Förslaget till den nya lagen kritiserades av lagrådet tidigare i höstas, bland annat för att den inte lever upp till "grundläggande krav på enhetlighet och rättssäkerhet."
Handläggarna i Märsta hänvisar till den kritiken.
— Man tyckte att lagen var lite luddig. Det innebär för oss att vi får en väldigt massa vägledande beslut att gå efter, säger Kristofer Girhammar.
Hittills har migrationsverkets ledning tagit tolv beslut som ska vara vägledande bland annat vad det nya begreppet "humanitärt angeläget" ska innebära. Och fler kan komma.
— Vi skickar dagligen upp ärenden för vägledning, säger Ove Olrems, samordnare för handläggarna i Märsta.
— Men de vägledande besluten berör en sak i taget. Våra ärenden är ofta mer komplexa, säger Kristofer Girhammar.
Inför att lagstiftningen skulle börja gälla kom också kritik om att det på så kort tid inte skulle gå att göra en individuell bedömning av varje ärende.
— Vi gör något mer än att bara administrera uppehållstillstånd. Då skulle man bara kunna stoppa in alla ärenden i en dator, säger Kristofer Girhammar.
Före detta förvarsavdelning 1 och 3 på migrationsverkets enhet i Märsta har tömts. Uppehållsrummen med biljardbord och fotbollsspel står tomma och nedsläckta. Utspridda i kontorsrummen sitter sammanlagt 16 anställda som arbetar med den nya tillfälliga asyllagen.
Så här ser facit ut efter en månad: 1 493 ärenden har avgjorts, 1 296 av dem har fått uppehållstillstånd beviljat, varav 1 063 är barnfamiljer.
— Antalet avslag kommer att bli högre senare. Vi har börjat med barnfamiljerna. Det är den grupp lagstiftarna särskilt pekat ut, säger Torbjörn Modén, migrationsverkets projektledare för den tillfälliga asyllagen.
Hittills finns drygt 21 000 personers ärenden som ska prövas enligt den nya lagen. Av dem är 4 675 personer som hållit sig gömda i landet fram tills nu.
Ett 90-tal personer arbetar med den nya lagen, och 60 av dem är handläggare. Lagen gäller fram till sista mars, då den nya utlänningslagen träder i kraft. Men alla ärenden kommer inte att vara avgjorda då.
— Det vi ser i dag är att vi inte kommer att vara klara då. Jag vill inte uppskatta nu hur lång tid det kommer att ta, men vi följer det löpande, säger Torbjörn Modén.
Ett par av de vägledande beslut som tagits:
Två syskon, 16 och 17 år gamla från Jordanien, har varit i Sverige sedan 2003 och har inga vårdnadshavare i Sverige. De beviljas uppehållstillstånd.
En barnfamilj som vistats i Sverige sedan 2002. Deras identiteter är oklara, och migrationsverket beslutar att familjen ska få ett juridiskt ombud.
En man som rest till Sverige i april i år via Spanien och här begärt asyl beviljas inte uppehållstillstånd, eftersom det enligt Dublinförordningen är första asyllandet som har ansvar för honom.
En kvinna från Indien som sökte asyl i Sverige 2003 beviljas inte uppehållstillstånd. Enbart att hon varit länge i Sverige räcker inte, då det inte finns några andra hinder för att avvisa kvinnan.
En man från Irak som sökte asyl i Sverige 2003 beviljas uppehållstillstånd eftersom Sverige inte med tvång avvisar någon till Irak.
En man från det kurddominerade norra delarna av Irak sökte asyl i Sverige 2001. Han beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på ett år, eftersom det förväntas bli möjligt för Sverige att avvisa personer till det området.
En kvinna och hennes dotter som sökte asyl i Sverige 2002 beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på ett år för att klarlägga sina identiteter.
Så jobbar vi med nyheter