Gårdens byggnader är målade i gult och är placerade med utsikt över sjön. Trädgården med lusthus ligger nedanför, nära en stor p-plats, Borgmästarängen, strandpromenaden och sjön. Gården döljs delvis av staket och buskage.
Den hetsiga tvisten startade för två år sedan. Malmgården såldes till nya ägare som då ville bygga två stora hus. Det rörde upp känslor och både föreningar och flera personer har engagerat sig i striden och överklagat.
Men nu sätter Mark- och miljööverdomstolen punkt för ett av Sigtunas krångligaste bygglovsärenden: Malmgården får rätt till de att bygga de nya husen.
De upprörda personerna menar att Sigtunas kulturhistoriska värde måste bevaras. De tycker sig få stöd av kommunens nya så kallade Bevarande- och förnyelseplan, som fattades 2019.
Sigtunaförfattaren Crister Mattsson, som skrivit en besöksguide och flera böcker om Sigtuna, förklarar de upprörda känslorna.
– Malmgården har rötter från 1700-talet och är ett kulturhistoriskt minnesmärke. Och så vill man nu bygga två ganska stora hus som kan ändra stadsmiljön ganska märkbart.
Han betonar att besöksnäringen bär hela Sigtuna.
– Varför kommer turister och besökare till Sigtuna? Inte för att se nybyggda hus, utan det är den ålderdomliga gamla prägeln, alla historiska minnesmärken och den tusenåriga miljön som lockar, säger Crister Mattsson.
I mitten av dramat finns en 90 år gammal detaljplan som ger byggrätt på Malmgården.
– Den gamla detaljplanen från 1930-talet är ett juridiskt dokument, medan den nya bevarande- och förnyelseplanen inte är det, den är bara riktlinjer och vägledning, förklarar stadsarkitekten Mikael Mattsson.
"Den gamla detaljplanen från 1930-talet är ett juridiskt dokument, medan den nya bevarande- och förnyelseplanen inte är det, den är bara riktlinjer och vägledning", säger stadsarkitekten Mikael Mattsson.
Sigtuna kommuns bygg- och miljönämnd krävde att de planerade husen skulle smälta in i den kulturhistoriska miljön. När alla anpassningar gjorts gav nämnden till slut bygglov.
Socialdemokraterna var redan från början kritiska.
– Kommunens bevarande- och förnyelseplan om anpassning till kulturmiljön borde ha vägts tyngre, säger Carina Henriksson Pearce (S).
Malmgården såldes till nya ägare som då ville bygga två stora hus. Det gjorde grannarna arga.
Alliansen, som har fått hård kritik för att ha röstat för bygglovet, förklarar beslutet.
– Bevarande- och förnyelseplanen har tre år på nacken och är ett dokument som är kraftigt vägledande för myndigheter och privatpersoner, men inte juridiskt bindande. Nämnden kan inte vägra bygglov då byggansökan följer den gamla detaljplanen. Vi tvingades till att säga ja, säger Lars Björling (SFS), ledamot i bygg- och miljönämnden.
Kan inte politikerna ändra Malmgårdens detaljplan?
– Malmgården hann säljas och de nya ägarna hann komma in med bygglovsansökningar innan arbetet med ändringar av gamla detaljplaner påbörjats. Så om vi går in och ändrar detaljplanen riskerar vi ett mycket högt skadestånd, säger Lars Björling.
Han berättar att just nu pågår en utredning av alla gamla detaljplaner i Sigtunas stadskärna.
Malmgården byggdes år 1790 och var en sons gåva till pappan Harald Christiernin, en hovrättsfiskal.
Innan Mark- och miljööverdomstolen satte punkt för tvisten så överklagades bygglovet på Malmgården först till Länsstyrelsen i Stockholm. De bedömde att de nya husen kommer att hamna i blickfånget och påverka stadsbilden på ett negativt sätt.
– Våra antikvarier ansåg att byggplanen inte är förenlig med anpassningskraven. Vid tidpunkten för länsstyrelsens beslut var det oklart hur man skulle tolka den gamla detaljplanen, säger Lina Jansson, jurist på länsstyrelsen, och tillägger:
– Tyvärr tog gamla detaljplaner från den tiden inte hänsyn till kulturvärden. Det var först på 1980-talet som riksintressen för kulturvärden pekades ut.
UNT har sökt Malmgårdens ägare som inte vill vara med på en intervju.