Sigtuna rasar i ny miljörankning

Sigtuna kommun faller 75 platser i årets rankning av miljökommuner. ”Vi är förvånande” säger bygg- och miljönämndens ordförande.

Enligt undersökningen har kommunen bland annat inte börjat titta på var det släpps ut giftigt PFAS. Mats Weibull svarar att de nu ska analysera undersökningens frågor och svar innan de kan svara på varför Sigtuna tappat 75 placeringar.

Enligt undersökningen har kommunen bland annat inte börjat titta på var det släpps ut giftigt PFAS. Mats Weibull svarar att de nu ska analysera undersökningens frågor och svar innan de kan svara på varför Sigtuna tappat 75 placeringar.

Foto: Mostphotos/Emma Sundelin

Sigtuna2021-05-12 10:30

Det är tidningen Aktuell Hållbarhet som varje år undersöker kommunernas miljöarbete. 

I år har Sigtuna kommun backat ovanligt många placeringar – från fjolårets plats 26 till plats 101 av de 245 kommuner som deltog.

– Jag hörde det här sent i går kväll och har inte hunnit läsa allt. Vi ska nu analysera frågorna i undersökningen ihop med vår förvaltning innan vi kan svara på vad som skett, säger Mats Weibull (M), ordförande i Sigtuna kommuns bygg- och miljönämnd.

De områden som kommunen enligt undersökningen backat i, jämfört med de andra kommunerna, är exempelvis arbetet för att minska energianvändning i sina verksamheter. Kommunen har inte heller börjat kartlägga var utsläpp av PFAS sker i grundvattnet. Ett tredje exempel från rankningen är att Sigtuna inte har använt så kallade livscykelanalyser i mer än hälften av sina nybyggnationer och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder för att minska miljöpåverkan.

undefined
PFAS är ett samlingsnamn för flera giftiga kemikalier. De används i ett stort antal i exempelvis brandskum och impregneringsmedel.

Under en femårsperiod fram till 2018 släppte varje invånare i kommunen i snitt ut 6,54 ton växthusgaser och 5,91 ton koldioxid per år. Utsläppen ökade med nästan 18 procent under den uppmätta perioden. En stor del handlar om att många värmer sina bostäder med el som inte kommer från förnybara källor.

Samtidigt är Sigtuna kommun en av få i listan som nu har identifierat sitt utsläppsutrymme av koldioxid för att uppnå Parisavtalets mål.

– Det är i en hårdnande konkurrens som Sigtuna har sjunkit i vår miljörankning. Kommunerna spelar en nyckelroll i arbetet med att möta klimatkrisen. Det är positivt att vi ser en ökning av kommuner som arbetar med egen koldioxidbudget, säger Mikael Salo, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet.

undefined
Sigtuna halkar ner i listan över miljökommuner, men när det gäller skolmaten får Sigtuna bra resultat eftersom här köps in livsmedel som har så liten klimatpåverkan som möjligt.

Ett annat område där Sigtuna klarar sig bra i mätningen är maten inom skola och äldreomsorg. Här arbetar man för att minska klimatpåverkan från livsmedel. Sigtuna får också poäng för att kommunens verksamheter har en plan för att minska användningen av farliga kemikalier.

Trots det blev helheten för kommunen inte alls så bra som i förra årets mätning.

Mats Weibull är förvånad över resultatet, men vill ännu inte spekulera i vad som skett.

– Vi har jobbat och försökt vara aktiva i miljöfrågor. Nu får vi gå till botten med hur frågorna i undersökningen har ställts. Vi är givetvis nyfikna på varför vi halkat ner och vill analysera det här, säger Mats Weibull.

Karta: Sigtuna kommun
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!