Att ha en underjordisk sjö att använda som energikälla är inte alla förunnat, men Lena Wennberg, miljöchef på Swedavia anser att fler skulle kunna ta hjälp av naturen för att värma och kyla stora byggnader.
– Nej, alla har inte en underjordisk sjö i närheten, men det finns många andra lösningar som markvärme och nya energilösningar där värme hämtas långt ner i jordskorpan som borde gå att ta vara på mer.
Dessutom har det visat sig att även Oslos flygplats, Gardermoen, har liknande förutsättningar i marken som Arlanda.
Hur upptäckte ni sjön?
– Flygplatsen ligger på rullstensåsen Brunkebergsåsen, därför misstänkte man att det fanns underjordiska sjöar i närheten och så gjorde vi prover.
Akvifären är i drift sedan 2009. Förenklat går det till så att kallt grundvatten pumpas upp genom rör på sommaren. På vintern vänds flödet och vatten som lagrats i den varmaste delen av sjön värmer terminalerna.
Det kalla vattnet använda i flygplatsens fjärrkylnät. Det uppvärmda förvärmer ventilationsluft.
Med akvifären kan flygplatsens årliga elförbrukning och fjärrvärmeförbrukning minskas med omkring 19 GWh, vilket motsvarar årsanvändningen för 2 000 villor.
På fackspråk kallas bildningen för en Akvifer. Enligt definitionen i EU:s vattendirektiv är en akvifer ett eller flera lager under jordytan, med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten.