Ingvar Nilsson är en känd nationalekonom som under 40 års tid har studerat frågor kring utanförskap, värdet av förebyggande insatser och samverkansfrågor mellan olika offentliga aktörer.
Hur ska vi stoppa kriminaliteten i Sigtuna kommun? Den frågan ställer sig många invånare efter senaste veckans attentat av eskalerande bilbränder och brandbomber.
Ingvar Nilsson är en känd nationalekonom som under 40 års tid har studerat frågor kring utanförskap, värdet av förebyggande insatser och samverkansfrågor mellan olika offentliga aktörer. Han tar det som händer i Sigtuna med ro och igenkänning.
– Det som händer nu, en våldsökning från de kriminella, är egentligen en utomordentligt positiv signal. Vi brukar sammanfatta det i meningen "det blir sämre innan det blir bättre", säger han.
Han har sett mönstret på många fler ställen i landet.
– Myndigheterna omhändertog ett barn från kriminella miljöer. De kriminella svarade med att bränna bilar för att säga "ni rör inte våra barn". Det blir ett slags "chicken-race" om vem som vågar stå kvar.
– En del av de här personerna lever med en känsla av att vara grandiosa och osårbara, och plötsligt är de inte det.
Akut låser man in de man kan låsa in, förklarar han, men man måste göra två andra saker samtidigt. Det är avhopparverksamhet och att förhindra nyrekrytering.
Polisen har i medier vädjat om invånarnas hjälp att ringa in tips och att våga vittna, men många avstår av rädsla. Christoffer Bohman, chef för lokalpolisområde Sollentuna förstår oron, men vill avdramatisera.
Hur stora risker finns det med att vittna?
– Det är inte jättevanligt att man råkar illa ut. Det finns folk i vårt samhälle som är farliga, men många gånger ser vi i våra utredningar att man är rädd för människor som inte alls är farliga, men det är svårt för medborgarna att veta vem som är vem. Ring till oss och för en dialog om hur vi ska hantera den situationen, säger Christoffer Bohman.
För dem som befinner sig i ett kriminellt nätverk och vill ta sig därifrån finns hjälp att få. Avhopparprogrammet har funnits sedan 2016 och ger stöd sig till personer som vill lämna sitt kriminella liv. På fredagen kom beskedet att Stockholm stad skjuter till 10 miljoner kronor till avhopparprogrammet, uppger socialborgarråd Jan Jönsson, Liberalerna, till Sveriges radio.
Idag finns inget specifikt avhopparprogram i Sigtuna kommun, men det är under framtagande för hela region Stockholm.
– Det är en stor prioritering inom polisen. Det finns olika avhoppare. Det finns "höga hopp" när unga tillhör ett nätverk och det är en utmaning att få dem att lämna. Men det finns även äldre personer som behöver en ny livsstil, förklarar Christoffer Bohman.
Thomas Mileborn, trygghets- och säkerhetschef i Sigtuna kommun tror att ska avhopparverksamhet lyckas ska det vara en nationell verksamhet, inte drivas av kommuner på lokal nivå.
– Det är extremt få som genomgår de här avhopparverksamheterna som inte faller tillbaka i kriminalitet på något sätt.
Thomas Mileborn tror inte på att ha avhopparverksamhet på kommunal nivå.
Thomas Mileborn tror mer på en lagändring där polis, skattemyndigheter och försäkringskassa kan dela information.
– Just nu är det vattentäta skott. Vi får inte dela information och kommunens sociala tjänst får inte dela information med oss, fast vi är i samma kommun.
Regeringen tillsatte i slutet av 2019 en utredare som ska analysera och lämna förslag hur kommuner kan få ett lagstadgat ansvar att förebygga brott. Uppdraget ska redovisas i mitten av juni 2021.
Den viktigaste åtgärden för att motverka kriminalitet på lång sikt är en kommunal uppgift, inte en polisiär, hävdar Ingvar Nilsson. Det handlar om att arbeta förebyggande och att öka levnadsvillkoren för människor i utsatta områden.
– Om man inte lyckas skapa en fungerande praktisk samverkan mellan kommunen, fastighetsägare och polisen kommer vi att fortsätta få nyrekrytering av unga kriminella. Det sker en aktiv rekryteringsprocess med 13, 14 och 15-åringar.
Han ser att rekryteringar sker ända nere på mellanstadiet. Ofta är det pojkar som har tappat framtidstron och inte ser några möjligheter.
– Kommer det en tuff gängkille som har mycket pengar och säger "kan du sitta här och hålla koll. Ring om det kommer poliser" eller "kan du ta det här paketet och åka ner till den lägenheten så får du tusen kronor". Det är så det praktiskt går till, säger Ingvar Nilsson.
Det handlar inte primärt om att ungdomar rekryteras utan de "insocialiseras" i de här mönstren. Det är en ny normalitet i vissa områden i Sigtuna kommun, förklarar han.