Rosersbergare i spetsen för regeringens klimatförhandlingar

Det var så varmt på Bali att jag inte förstår hur människor kan leva där. Anders Turesson kliver ut på den smala balkongen ett par trappor upp i Centralpalatset i Stockholm, där miljödepartementet håller till. Vintereftermiddagen skickar det sista solljuset mot regeringskansliet en bit bort i blickfånget. Det är någon minusgrad ute, och Anders Turesson stänger till balkongdörren bakom sig när vi ska fotografera för att det inte ska bli för kallt inne på våningsplanet.

Temperaturer är en viktig del av Anders Turessons arbete. Jordens medeltemperatur kommer att öka med mellan 1,1 och 6,4 grader fram till 2100, enligt fjärde rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, beroende på hur mycket koldioxidhalterna ökar. Vad ska världen göra för att hålla ökningen så liten som möjligt?
Inne i det avskalade kontorsrummet sjunker Anders Turesson ned i stolen. Det blev en dags ledighet efter Balimötet. Och om bara två år måste världen vara enad och färdigförhandlad, och Sverige har en viktig roll i den processen. När slutmötet i Köpenhamn hålls i december 2009 har Sverige ordförandeskapet i EU, och därmed speciellt ansvar för att förhandlingarna kommer i hamn.
- Vår roll är ganska monumental. Jag känner en viss ödmjukhet inför uppgiften, säger han.

Balimötet blev avstampet för processen fram till Köpenhamn 2009. Anders Turesson är nöjd med vad klimatkonferensen gav.
- Jag är väldigt glad över resultatet. Det ger oss det vi allra helst ville ha, en bad för förhandlingarna till 2009.
Efter mötet har kritiker kallat resultatet "urvattnat" (Naturskyddsföreningen), och många hade hoppats på en enighet mellan länderna om hur mycket koldioxidutsläppen ska minska.
- Det fanns en förhoppning om att få in mer konkreta siffror, men den var låg. Ärligt talat är jag inte säker på att det var rätt tidpunkt. Med George Bush i USA - är det inte bättre att vänta in en ny ledning där? säger Anders Turesson.
- Tanken var inte att ladda det här dokumentet med allt det vi ska förhandla om. Det vore fel, då kanske det inte hade blivit något dokument över huvud taget.

Samtidigt är läget för att komma framåt i klimatfrågan bättre än tidigare, menar han. Och läget har förbättrats snabbt.
- Jämfört med vad som var möjligt för ett halvår eller ett år sedan är det här ett stort steg framåt.
Vad beror skillnaden på?
- Det oerhörda fokus som har varit på klimatfrågor. Det är en uppställning från stats- och regeringschefer som det saknas motstycke till på miljöområdet.
En nyckelfråga är om minskade koldioxidutsläpp är möjligt utan att det påverkar ett lands tillväxt.
- Vi måste länka av utsläpp från ekonomisk utveckling. IPCC:s rapport visar att minskade utsläpp kan ske utan stora negativa konsekvenser på vår ekonomi. Det finns anledning att tro att det är möjligt, vi har den teknik som behövs.

Anders Turesson har sin bakgrund i miljörörelsen och har engagerat sig i miljöorganisationer sedan tonåren i början av 70-talet. Utbildad lantmätare. Har arbetat på Naturskyddsföreningen och på kontrollorganisationen Krav.
- Jag kom tidigt in i Naturskyddsföreningen. Jag var fågelskådare, höll på en del med skogsfrågor. Miljöaktivist? Mer gammaldags folkrörelsearbete, inte så mycket av att klättra i skorstenar.
Det långa arbetet inom miljörörelsen har fått honom att se ljust på framtiden.
- Jag har sett hur miljöfrågor kommit och givit upphov till mycket diskussioner och skriverier, och lett till åtgärder som i viss mån bringat problem under kontroll. Det har givit mig en ganska optimistisk syn på vår möjlighet att hantera miljöproblem, förutsatt att det finns en folklig uppbackning. Men det kan diskuteras om klimatproblemet ska beskrivas som en miljöfråga.

Tidigt började Anders Turesson fågelskåda vid sjön Fysingen, på cykelavstånd från barndomshemmet i Märsta. "Jag växte upp vid sjön."
Nu bor Anders Turesson i Rosersberg, och har ännu närmare dit. Han beklagar att han inte har tid att lägga ned mer tid på lokala miljöfrågor. Men engagemanget för sjön Fysingen har fortsatt. I höstas stod han bakom ett medborgarförslag i Sigtuna kommun om att bygga ut ett system med spänger kring sjön för att göra den mer tillgänglig.