"Sigtuna kommun ger inte förtur till nyanlända i den reguljära bostadskön. En politisk prioritering är att alla ska söka bostad på samma villkor", säger Mattias Askerson (M)
Under den tvååriga etableringsperioden erbjuder kommuner tillfälliga boende för flyktingar, som jourlägenheter. Efter denna period måste de nyanlända dock lösa sitt boende på egen hand, enligt den nationella etableringspolicyn, förklarar Wais Ezat.
– Det är ett orimligt och ambitiöst krav. Det är oacceptabelt att dessa familjer, som redan har gått igenom så mycket, nu står inför hotet om att bli hemlösa, säger Wais Ezat.
Denna osäkerhet kan leda till oro och psykisk ohälsa för dessa berörda Sigtunafamiljerna, menar han.
– Risken att bli hemlösa förvärrar familjernas situation. De berörda kan helt tappa motivationen att kämpa. Och det finns även en risk att barnen dras in i brottslighet och blir rekryterade av kriminella grupper. Man ska inte leka med deras liv och psyke.
Kommuner som Uppsala, Göteborg, Solna, Sundbyberg, Stockholm och Malmö erbjuder längre boendelösningar. I vissa kommuner som Botkyrka tilldelas barnfamiljer permanent bostad.
Däremot fastställer vissa borgerliga kommuner såsom Sigtuna, Lidingö, Nacka och Vallentuna, en gräns vid två år.
– Det är av stor vikt att kommuner kan erbjuda långsiktiga bostadslösningar när de tar emot flyktingfamiljer, säger Wais Ezat.
Mattias Askerson (M), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna, framhåller att ingen har vräkts till följd av etableringspolicyn i kommunen.
Oppositionsrådet Marie Axelsson (S) menar dock att Sigtuna bör efterlikna andra kommuner som Solna: "Vi vill ge undantag om det krävs."
– De nyanlända skriver på hyresavtal för två år. När denna tid löper ut förväntas de hitta boende på egen hand. Många har lyckats med detta, säger Mattias Askerson.
Kommunen kan nyttja fyra procent av Sigtunahems bostadsbestånd för att tillgodose nyanländas behov. Dessa bostäder finns spridda i Märsta, Sigtuna och Rosersberg. Dessa bostäder övergår tillbaka till den reguljära hyresmarknaden om de inte används av nyanlända.
Borde inte bostäderna gå till nyanlända som har det svårast?
– Sigtuna kommun ger inte förtur till nyanlända i den reguljära bostadskön. Vår politiska prioritering är att alla ska söka bostad på samma villkor.
För dem som upplever svårigheter finns ytterligare stöd, enligt Mattias Askerson.
– Men ett påtagligt problem är EBO-lagen som bör avskaffas.
Boendelösningar är problematiska just i Stockholms län: som i Nacka, Vallentuna och Sigtuna kommuner, enligt Wais Ezat, ordförande för Afghanska föreningen
EBO, lagen om eget boende, ger nyanlända rätt att bosätta sig var de vill, vilket har skapat utmaningar för kommuner som Sigtuna och Södertälje, som redan har hög andel utrikesfödda invånare, menar han.
– Detta försvårar kommunens möjligheter att planera och integrera nyanlända i samhällstjänster som skolor. Det blir en stor press på våra skolor. Och det är svårt när vi inte kan planera, säger Mattias Askerson.
Moderaterna står fast att Sigtuna inte bör ta emot fler nyanlända med hänvisning till den redan höga andelen utrikesfödda i kommunen.
Sigtunahems kontor i Märsta. Kommunen kan nyttja fyra procent av Sigtunahems bostadsbestånd för att tillgodose nyanländas behov.
– Sigtuna har haft ett stort ansvar och tagit emot många nyanlända under en lång tid. Staten bör ta ett större ansvar för boendefrågor för nyanlända, säger Mattias Askerson.
Oppositionsrådet Marie Axelsson (S) menar dock att Sigtuna bör efterlikna andra kommuner, som Solna.
– Vi vill ge undantag om det krävs. Om det inte går att lösa boendefrågan inom två år, bör vi kunna förlänga perioden till fyra år. Borgerliga kommuner kör stenhårt på tvåårsregeln efter att Lidingö fick rätt i kammarrätten att slänga ut nyanlända efter två år, säger Marie Axelsson.