Riksrevisionen kritisk mot Arlandatågen

Arlandabanan byggdes av det privata bolaget A-Train som fick exklusiv rätt att driva flygtåget Arlanda Express.
Ensamrätten innebär dock att järnvägsförbindelsen till Arlanda inte utnyttjas fullt ut och det transportpolitiska målet att integrera Arlandabanan med den lokala pendeltågstrafiken har inte uppnåtts.
Staten har varit med och samfinansierat projektet genom det helstatliga bolaget A-Banan Projekt AB, som har till uppgift att bevaka och tillvarata samhällspolitiska intressen.

Brutit löfte
Men regeringen har brutit detta löfte när de varit otydliga med att ange vilka trafikpolitiska intressen det handlar om.
Det har inte heller funnits några krav på att A- Banan ska redovisa till regeringen hur flygpendeln utvecklas.
- Det har varit en otydlig styrning av statens intressen. Dessutom har staten plöjt ner mer pengar än vad som sades från början. Den informationen undanhölls riksdagen, säger Johan Hedlund, revisionsdirektör vid Riksrevisionen.
Han syftar till att regeringen gav en finansiell garanti till A-train när tåg för 730 miljoner kronor köptes in. Dessutom har den privata entreprenören möjlighet att skjuta upp hyresbetalningar på 90 miljoner kronor, hyror för Stockholms central och Arlanda tågstation som ännu inte betalats.
— I förlängningen är det en demokratisk fråga. Riksdagen borde ha fått kännedom om de statliga riskerna, eftersom det är av vikt att känna till inför eventuella framtida samfinansieringsprojekt. Vi kan dock konstatera att järnvägen byggts inom uppställda ekonomiska ramar, säger riksrevisor Kjell Larsson.

Förlust
Alltsedan starten för fem år sedan har Arlanda Express gått med förlust och antal passagerare är ungefär hälften jämfört med vad som förväntades.
— I efterhand kan man konstatera att trafikutvecklingen inte har motsvarat den prognos man gjorde när investeringarna togs, säger Göran Hyltander, revisionschef.
Riksrevisonen anser nu att regeringen bör förtydliga A-banans uppdrag och ålägga bolaget att rapportera om Arlanda Express utveckling. En utvärdering bör också göras inför år 2010, då avtalet kan omprövas.

Fotnot: Riksrevisonen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den statliga verksamheten.

Fakta:
Arlandabanan, som trafikeras av Arlanda Express, är Sveriges första samfinanseringsprojekt mellan staten och näringslivet, ett så kallat PPP (Public Private Partnership).
Staten representeras av bolaget A-Banan Projekt AB, som bildades för att sköta upphandlingen och hantera statens intressen. Den privata entreprenören A-Train AB ansvarade för att bygga anläggningen och driva Arlanda Express. A-Train såldes i våras till en fond som finansieras av den internationella banken Macquairie Bank.
De nya ägarna betalade 70 miljoner kronor för bolaget och övertog åtaganden från tidigare ägare motsvarande 330 miljoner kronor.
Arlandabanan togs i drift i november 1999 och kostade sex miljarder att bygga. Staten var en betydande finansiär och betalade 2,4 miljarder. Därutöver finns ett statligt räntefritt lån på en miljard kronor och utebliven hyresintäkt på 90 miljoner kronor. Detta innebär att statens finansiella risk är större än den A-Trains ägare tar.