Religiösa lovdagar i Sigtuna
Eleverna i Sigtuna kommun kan få fler lovdagar att se fram emot. Socialdemokraterna vill att avslutningen på den muslimska fastemånaden Ramadan, den ortodoxa kyrkans långfredag och den kurdiska och persiska nyårshögtiden Newroz blir skolfria dagar.
Elevernas lagstadgade 178 läsårsdagar förändras dock inte. Istället kan exempelvis sommaravslutningen ske en dag senare eller antalet friluftsdagar blir färre.
Verklig integration
— Både invandrare och infödda svenskar måste anpassa sig och ta hänsyn till varandras traditioner om verklig integration ska kunna ske. Det handlar om att alla är välkomna till vår kommun, oavsett vilken gud man tror på, säger Anna-Karin Lundström.
Varken Skolverket eller Kommunförbundet har kunskap om det redan idag finns kommuner som anpassat elevers lovdagar efter fler religiösa högtider, erfar UNT.
Anna-Karin Lundström tror att Sigtuna kan vara först.
— Jag har frågat runt lite och det enda jag vet är att Botkyrka kommun är intresserade, jag tror de följer efter oss.
Kritiseras redan
Beslutet väntas gå igenom med stöd av vänsterpartiet den 10 maj när barn- och ungdomsnämnden sammanträder. De nya lovdagarna börjar i så fall gälla från årsskiftet.
Men förslaget möter dock redan kritik, innan beslutet formellt tagits i barn- och ungdomsnämden. Mikael Dellming (kd), ordinarie ledamot i nämnden, ifrågasätter behovet av fler religiösa lovdagar.
— Jag tror inte att alla elever är så pigga på det här. I invandrartäta Valsta är det säkert uppskattat men i Sigtuna stad finns det inte så många kurder och muslimer. Vad ska de barnen ha dessa lovdagar till? De lär sig ju redan om andra religioner i kristendomsundervisningen.
Han är också kritisk till att socialdemokraterna gått ut med nyheten innan frågan diskuterats bland politikerna.
— Nu verkar det ju som om beslutet redan är fattat.
Så jobbar vi med nyheter