Oväntade fynd ändrar Sigtunas historia
Den arkeologiska utgrävningen intill Humlegården i Sigtuna närmar sig sitt slut. Flera oväntade fynd har gjorts och de preliminära resultaten tyder på att delar av den historiska kartan över Sigtuna måste ritas om.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
När UNT besöker utgrävningen en gråkall novemberdag strilar regnet ned. Ett par tälttak skyddar de mest prioriterade groparna. Utanför tälten är leran blöt och hal. Avlånga, djupa hål markerar platser där gravar har legat.
Arkeologerna har gjort flera oväntade upptäckter under arbetet intill Humlegården. Att det skulle ligga en kyrkogård här hade man misstänkt länge. Men att det skulle finnas så många som 220 gravar, det hade ingen anat.
- Det är den absolut största kyrkogårdsutgrävningen som har gjorts i Sigtuna. Och sammansättningen av befolkningen i gravarna är helt annorlunda än tidigare. Vi kommer att få väldigt mycket ny information, berättar Anders Wikström, antikvarie på Sigtuna museum och projektledare för utgrävningen.
Skador och sjukdomar
Han tror att kyrkogården användes mellan 1100- och 1300-talen och att den här delen var ämnad för mindre bemedlade människor.
- Ju närmare kyrkan man begravdes, desto finare var man. Den här platsen låg i utkanten av kyrkogården och gravarna lades väldigt tätt, säger han.
Dessutom har arkeologerna hittat tecken på skador och sjukdomar, troligtvis från spetälska, tuberkulos och benbrott, på skeletten.
Kyrkan låg sannolikt på andra sidan Prästgatan. Vilken funktion kyrkan hade, om den var privat, sockenkyrka eller ett hospital, vet man ännu inte.
Okänd bebyggelse
Under kyrkogården fanns ännu en överraskning för arkeologerna. Här låg rester av bebyggelse.
- Det är ett okänt fenomen i Sigtuna. Det innebär att vi måste rita om delar av kartan över staden. Staden blir större och Stora gatan får en parallellgata, säger Anders Wikström.
Fyndet ledde till att utgrävningen förlängdes.
- Det var ett helvete den 1 november, under snöovädret. Men mest rädda har vi varit för tjälen. Då går det inte alls att gräva, säger Anders Wikström.
Bebyggelsen, som arkeologerna tror är från 1000-talet, hade dessutom en helt annan struktur än den vid Stora gatan. I stället för att ligga med kortsidan mot gatan låg husen här med långsidan mot vägen.
- Det blir en grej vi får bita i analysarbetet, säger Anders Wikström.
Högre social klass
Men han tror att det kan bero på att de människor som bodde här kom från en högre social klass.
- Vi har två fynd som tyder på det. Dels en praktkam, dels ett saltkar. Och salt var väldigt värdefull på den tiden.
Ett av husen tror arkeologerna tjänade som verkstad under första hälften av 1000-talet för tillverkning av vikter, som användes vid handel.
Intill viktverkstaden låg en långsmal hallbyggnad. Det är en ovanlig byggnad som sätter myror i huvudet på arkeologerna. Resterna av byggnaden försvinner in i schaktväggen som utgör gränsen för utgrävningen. Hur byggnaden egentligen såg ut kanske vi aldrig får veta.
På platsen intill Humlegården verkar det alltså som om en kyrkogård har anlagts ovanpå gammal bebyggelse. Anders Wikström tror att stormännen som ägde husen kan ha donerat marken till kyrkan en gång i tiden.
Unik skattgömma
Arkeologerna här är närmast lyriska över den skattgömma som Sigtuna utgör.
- Sigtuna är en fantastisk stad. Den här lilla sömniga Tant Brun-hålan var en gång ett myllrande centrum, säger Anders Söderberg.
- Man har bedrivit arkeologi i Sigtuna i över 100 år. Trots det får man fortfarande nya resultat, säger Anders Wikström.
Grävningarna intill Humlegården pågår ungefär två veckor till. Därefter vidtar ett cirka ett år långt analysarbete.
FAKTA
Fynd under utgrävningen
Under utgrävningen intill Humlegården har arkeologerna hittat rester efter en stenlagd processionsväg, som troligtvis användes vid kyrkliga högtider.
Även resterna efter ett grophus, en rund byggnad som vanligen fanns på landsbygden, har hittats. Grophuset användes sannolikt för hantverk för eget bruk.
Upp emot 9 000 fynd har dokumenterats under utgrävningen. Det handlar om keramik, metallföremål, nycklar, nålar, vikter, knivar, pärlor och annat. Dessutom mängder av skelettdelar från människor.
Planen är att fynden ska visas på en utställning på Sigtuna museum längre fram.
Så jobbar vi med nyheter