Mattias Askerson (M) vänder sig emot beskrivningen om social dumpning. "Bostadssituationen ser ut som den gör i Stockholmsregionen och Sigtuna utgör inget undantag." säger han.
UNT har tidigare rapporterat att kommunalrådet i Kramfors, Jan Sahlén (S), har anklagat bland andra Sigtuna kommun för ”social dumpning”. Det vill säga att kommunen försökt få personer att mot sin vilja flytta till fattigare landsbygdskommuner med högre arbetslöshet.
Nu visar siffror från SCB att 72 procent av de flyktingar som kom till Sigtuna kommun under flyktingkrisen 2015-2016, efter tre år hade flyttat härifrån. Snittet för övriga kommuner i landet är 32 procent.
Sigtuna sticker även ut när det gäller kommunerna i Stockholms län. Endast 34 procent av de flyktingar som flyttade från Sigtuna kommun bosatte sig i en annan kommun i länet. Majoriteten från Sigtuna, 64 procent, flyttade till ett annat län, exempelvis Uppsala län.
Enligt SCB:s rapport ”Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” är det flera faktorer som kan ha betydelse för varför flyktingarna flyttade. Bostadslösningen som erbjudits är en av förklaringarna och tillgången på bostäder i olika kommuner är en annan.
Mattias Askerson (M), ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun, håller inte med om att siffrorna kan tyda på att de har försökt att få flyktingarna att flytta från Sigtuna, istället för att i första hand ordna bostäder här.
– Jag vänder mig emot den beskrivningen. Bostadssituationen ser ut som den gör i Stockholmsregionen och Sigtuna utgör inget undantag. Det betyder att sökandet inte bara sker inom kommunen, utan även i andra kommuner och regioner. Vi kommer fortsätta att erbjuda stöd för dem som söker efter nytt boende när etableringstiden tar slut, men att likt Socialdemokraterna öppna för förtur i bostadskön för nyanlända vore både fel och dåligt, säger Mattias Askerson.
Sigtuna lät familjer välja mellan att bli hemlösa eller flytta till Kramfors. De gav dem en biljett hit och pengar till första hyran, sa deras kommunalråd tidigare i UNT. Nu visar det sig att hela sju av tio flyktingar har flyttat från Sigtuna, men kommunen nekar till att de sysslar med så kallad social dumpning.
Han tycker dessutom att SCB:s undersökning inte ger en rättvisande bild, eftersom den endast tittar på utflyttning och inte inflyttning.
– Man kan inte titta på Stockholmsregionens kommuner som isolerade öar. Det är inte ovanligt att bo i en kommun, jobba i en annan och delta i fritidsaktiviteter i en tredje. I den realiteten är det logiskt att flyttrörelser mellan kommuner är höga, svarar Mattias Askerson.
Bosättningslagen, som kom till under flyktingkrisen, är den lag som tolkas på olika sätt av kommunerna. Regeringen har nu därför gett länsstyrelserna i uppdrag att starta samverkan mellan kommunerna för att motverka social dumpning. Senast 15 december ska uppdraget redovisas.