Alla entrédörrar i Sigtuna folkhögskola är låsta. Byggnaderna verkar i det närmaste övergivna och på receptionsdörren står ett anslag om att skolan är stängd tills vidare, på grund av corona.
Manda Gentz Ahl och Ebba Möhle, båda elever på konstutbildningen, kommer till undsättning och visar vägen uppför trappan till ateljén. Den är öppen för de elever som bor på internatet och som valt att bo kvar även under pandemin.
Det första en får syn på i den ljusa, stora ateljén är ett träd fyllt med rosa pappersblommor. I grenarna hänger diverse prylar; rakblad, en ölflaska, en gaffel, betalkort, ihoprullade sedlar och ett cigarettpaket, bland annat.
– Det är ett nappträd för vuxna. I Malmö finns ett träd där barn kan lämna sina nappar när de ska sluta använda dem. Det här är ett träd för vuxna för att bli av med sina beroenden som spel, ätstörningar, alkoholmissbruk eller annat. Ett träd med fokus på att bli frisk från sin psykiska ohälsa, säger Manda Gentz Ahl, 20 år, från Kristianstad.
Ebba Möhle, 20 år, kommer från Värmdö. Hon arbetar metodiskt för att undersöka konsten och att ha delmål är det absolut viktigaste. I höst börjar hon en utbildning till undersköterska, även det ett delmål.
– Jag har i flera år haft en enorm framtidsångest, det är först i år jag har kunnat sätta det i ett perspektiv och inse att allt har ett samband. Nu tar jag en tåt i taget för att sedan knyta ihop det, kanske när jag är 80 år. Jag vill undersöka hur vi ställer oss till diverse situationer, alla människor har ett behov av konst. Som flow till exempel, om det uppstår när du räknar ut en budget, sorterar frimärken eller lagar mat så är det ändå grundläggande och konstnärligt, säger Ebba Möhle.
Utställningen de jobbar med heter Närhet på avstånd. Den syftar på den rådande situationen med covid-19 och att eleverna trots det vill dela med sig av sin konst. Undervisningen har skett på distans sedan i mitten av mars och med digitala fikaträffar två gånger i veckan.
– Det går inte att jämföra med till exempel vår resa till Berlin. Den närheten var mycket mer social, medan den här närheten har varit mera ... ja, mental. Det blir mycket viktigare att med ord beskriva för varandra vad man vill ha hjälp med, och det har alla inte lika lätt för. Jag tror också att det är många som har hamnat i någon slags dipp, eftersom vi egentligen inte har haft fasta tider, säger Ebba Möhle.
De verkar ha kommit varandra nära. De fyller gärna i varandras meningar och de är båda tacksamma att ha varandra på internatet när skolan i övrigt ekar ganska tom. Att studera i just Sigtuna har påverkat dem.
– Absolut, till hundra procent. Omgivningen gör något med en, uttryck filtreras, allt blir klarare och man kommer sig själv närmare. Det låter som en klyscha men man fattar vad man själv behöver. Närheten till vattnet är central även om jag nu har hittat till området vid kyrkan och kullen bakom den, säger Ebba Möhle.
Manda Gentz Ahl letar sig gärna till en brygga. Helst tidigt på morgonen eller under natten.
– Jag gillar att sitta vid vattnet när det är som mörkast, då ser man stjärnorna som bäst. Sigtuna är häftigt, det känns som att vi bor långt ifrån en storstad. Man är lite fast här och det känns skönt och tryggt på ett sätt, säger hon.
Konst- och projektelevernas utställning pågår mellan 29 maj och 7 juni. Endast tio besökare samtidigt tillåts.