En Sigtunabo i 30-årsåldern dömdes 2020 av Stockholms tingsrätt till fängelse för bland annat våldtäkt. Bakgrunden är att han hade träffat en kvinna på krogen varefter de åkte hem till honom. Mannen var då kraftigt påverkad av alkohol och narkotika.
Enligt kvinnan hade de först sex som båda var med på. Efter det ska mannen ha utsatt henne för ett sexuellt övergrepp. Hon har vittnat om att han var hårdhänt och aggressiv. Han gjorde henne så illa att hon skrek av smärta och hon bad honom att sluta. Han ska dock ha hållit fast henne och fortsatte med övergreppet i minst 20 sekunder tills hon lyckades ta sig fri.
Enligt en väninna till kvinnan var hon hysterisk och grät kort efter att hon hade lämnat mannens lägenhet. Den rättsmedicinska undersökningen visar att hon drabbats av kroppsliga skador som anses stämma överens med hennes berättelse om händelsen.
Mannen förnekade att han utsatt kvinnan för övergrepp men tingsrätten dömde honom till 2,5 års fängelse för bland annat våldtäkt.
Tingsrättsdomen för våldtäkt har dock nyligen prövats av hovrätten som gör en helt annan bedömning.
Hovrätten anser att kvinnan förvisso är trovärdig och konstaterar att hennes berättelse stöds av vittnesuppgifter från flera personer. Men den springande punkten i hovrättens resonemang är att kvinnan har berättat att mannen efter det påstådda övergreppet frågade henne vad som hänt. Det är den uppgiften som medför att tingsrättsdomen rivs upp.
Enligt hovrätten är det inte säkert att mannen insåg att kvinnan inte deltog frivilligt. Därmed är det inte heller klarlagt att mannen hade uppsåt att våldta kvinnan.
Tingsrätten hade beviljat kvinnan skadestånd för våldtäkt. Men i och med att åtalet för våldtäkt ogillas av hovrätten nekas hon skadeståndet, som uppgick till cirka 100 000 kronor.
Två av hovrättens ledamöter reserverade sig och tyckte att tingsrättsdomen skulle fastställas men blev överröstade av majoriteten.
Assistentåklagare Disa Schulz som handlagt ärendet är kritisk till hovrättens resonemang och menar att tingsrättens dom borde ha fastställts.
– Jag anser att mannen borde ha dömts för gärningen, säger Disa Schulz.
Hon tycker dock inte att domen innehåller sådana principiellt viktiga rättsfrågor att det finns skäl att begära att Riksåklagaren överklagar till Högsta Domstolen.