"Vi har redan träffat många och berättat mycket. Sedan ger vi dem vi träffar alltid våra kort med kontaktuppgifter", säger Manazza Bashir och Magda Zaitoun som här pratar med småbarnsmamman Elise Gouzi (i mitten av bilden) i Valsta centrum.
I Sigtuna kommun finns sedan tidigare flera insatser för att motverka segregation, otrygghet och utanförskap. Men kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter har svårt att få kontakt med vissa grupper och att nå ut med information. Därför provas nu ett nytt grepp – stadsdelsmammor som har börjat gå runt i Märsta centrum, Valsta och Tingvalla.
– När jag var ny i Sverige visste jag exempelvis inte hur jag skulle anmäla mina barn till skolan eller hur jag skulle få hjälp med att börja studera eller arbeta, säger Magda Zaitoun, en av de fyra stadsdelsmammorna som alla bor i kommunen.
I dag kan hon hos andra nyanlända lätt känna igen den jobbiga känslan som hon hade som ny i Sverige.
– Många har tidigare haft ett bra liv som på kort tid försvunnit, samtidigt ska de börja bygga upp ett helt nytt liv. Det är psykiskt ansträngande. Men med oss kan de känna sig trygga att fråga saker. Vi förstår hur de känner, säger Magda Zaitoun som tidigare arbetade som journalist.
Att skapa trygghet och en känsla av samhörighet med det svenska samhället är en lika viktig del av stadsdelsmammornas uppdrag som att hjälpa människor att hitta rätt i den svenska byråkratin.
– Ja, här kan stadsdelsmammorna vara en länk mellan, de kan ha lättare att skapa kontakt och att få fram informationen om allt det stöd som finns att få. De fyra fantastiska personer som vi anställt är mammor som har erfarenheten av att ha flytt till Sverige, och de har en personlighet som vi tror ska passa för det här jobbet, säger Sara Odstam, projektledare.
"I tidigare intervjuer som kommunen gjort bland föräldrar, visade det sig att boende i Valsta och Märsta saknar viktiga kunskaper om det svenska samhället, känner sig isolerade ibland och behöver stöd för att lösa vissa vardagliga problem", berättar Sara Odstam.
En viktig faktor för att motverka segregation och social oro är enligt henne att fler invånare hittar ett arbete och börjar känna sig delaktiga i samhället. Därför är ett mål med projektet att fler ska hitta vägar till sysselsättning. Samtidigt är tanken att stärka även stadsdelsmammornas chanser på arbetsmarknaden.
– Genom att vi anställer stadsdelsmammorna blir det här också ett sätt för dem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Jobbet ger dem även tillfällen att knyta professionella nätverk. På den här korta tiden har de kommit i kontakt med otroligt många andra professionella i kommunen.
"Många har ingen aning om sina rättigheter eller skyldigheter i det svenska samhället. De vill lära sig, men vet inte hur de ska få reda på det. Nu kan vi hjälpa dem", säger Magda Zaitoun.
De fyra mammorna har anställts utifrån hur de är som personer och vilka erfarenheter de har, men också för sina språkkunskaper. Den lilla gruppen talar allt från svenska och engelska till urdu, punjabi, arabiska, luganda, swahili, syrianska och lite persiska.
– Ja, språket är vårt "bästa vapen", det hjälper oss att komma i kontakt med folk. Många som inte kan svenska lever isolerat. De vill komma närmare det svenska samhället men vet inte hur, eftersom språket i vanliga fall är ett hinder, säger läraren Manazza Bashir, som också är engagerad i integrationsaktiviteter i en pakistansk förening.
Manazza Bashir, en av stadsdelsmammorna som jobbar emot segregationen på halvtid.
Stadsdelsmammorna började på jobbet 15 februari, men var de första veckorna på många studiebesök i kommunens olika verksamheter för att lära sig mer om den service som finns för alla invånare. Exempelvis har de besökt enheten för arbete och försörjning, biblioteket och Familjecentralen.
Vill folk prata med er på stan?
– Ja, vi har redan träffat många och berättat mycket. Sedan ger vi dem vi träffar alltid våra kort med kontaktuppgifter. Det är flera som sedan också ringt oss för att få mer hjälp och stöd.