Mälarkommuner får bidra till Slussenbygget

900 miljoner kronor har ombyggnaden av Slussen i Stockholm beräknats kosta, en kostnad som ska fördelas mellan de kommuner som har nytta av att översvämningsriskerna i Mälaren minskar.
Ingemar Skogö, landshövding i Västmanland, har lett en arbetsgrupp med uppgift att klarlägga ansvarsfördelning och finansiering av Slussenprojektet, och gruppens förslag har nu offentliggjorts.

Den största delen av såväl nytta som kostnad faller på Stockholms stad som när det gäller såväl tillgång till och skydd av dricksvatten från Mälaren, som nuvarande och planerad bebyggelse av Mälarstränder är mest beroende av minskade risker för både översvämningar och effekter av lågvattenstånd. Stockholms stad har också redan undertecknat en avsiktsförklaring där de tar ansvar för 340 av de beräknade 900 miljoner kronor som projektet kommer att kosta.

Nyttan för statlig infrastruktur som vägar och järnvägar har lagts på Trafikverket som då ska bidra med 90 miljoner kronor till projektet.
Bland de 36 kommuner som har direkt nytta av Mälaren som dricksvattentäkt eller har stränder invid Mälaren finns flera i UNT:s spridningsområde. Enköpings kommun bör enligt den fördelning av kostnader som Skogös utredning kommit fram till bidra med 16 miljoner kronor till Slussenprojektet, Håbo kommun med 400 000 kronor, Knivsta med 3,7 och Sigtuna med 12 miljoner kronor och Uppsala med 700 000 kronor.
Byggstart för nya Slussen är beräknad till 2013, den nya vattenregleringen beräknas träda i kraft 2020. Då ska också betalningen av de olika intressenternas andelar i bygget ske.