När man kommer in i salen på Flygstridsskolan Arlanda möts man av fyra flygsimulatorer av modellen AJS 37 Viggen. Med hjälp av ljudsystem, virtual reality och realistiska flygkontroller skapas en så nära verklighetens stridsflygupplevelse som det bara går. Hit kommer besökare för att testa på livet som stridspilot för en dag.
– Det var drömmen, jag har alltid velat till flygvapnet, jag växte upp bredvid F1 i Västerås och hörde de här drakarna starta varje dag. Jag tyckte det såg så härligt ut, säger Claes Bernander, instruktör och före detta stridspilot, om vad som lockade honom till en karriär i luften. Alla instruktörer har en bakgrund som stridspiloter eller civila piloter.
Verksamheten startade hösten 2021 som ett kompisprojekt. Visionen med Flygstridsskolan var ett sätt att skapa en mötesplats för flygintresserade.
–Många piloter går i pension tidigt efter ett väldigt spännande yrkesliv. Att få arbeta här som instruktör blir en möjlighet för dem att berätta om sina liv och karriärer. Många vill också lyssna så vi skapade en arena för det mötet, säger Mats Karlsson, som är civil pilot och grundare tillsammans med Tobias Zackaroff. Mats Karlsson kunde inte delta vid UNT:s besök utan nås via telefon några dagar tidigare.
Många besöker Flygstridsskolan som en upplevelsegrej. Oftast är det ett gäng som deltar i till exempel en kick-off eller svensexa. Efter en teorigenomgång får de ta plats bakom spakarna på simulatorerna. Där flyger deltagarna i grupp under ledning av en instruktör. Därefter får de utföra uppdrag tillsammans och bekämpa fientliga styrkor.
– De som kommer hit blir glada, trötta, svettiga och ibland magsjuka, säger Tobias Zackaroff.
Även fast känslan av att sitta i flygsimulatorerna är verklighetstrogen så påpekar instruktörerna att det främst är en upplevelsegrej. Flygsimulatorerna på Flygstridsskolan är inte heller sådana som man tränar piloter med.
– Vi tre har en gedigen flygvapenbakgrund och Tobbe en gedigen civilpilotbakgrund och som instruktör så vi kompletterar varandra, säger Claes Bernander.
Tobias Zackaroff är förutom instruktör, flyglärare i avancerad flygning och uppvisningsflyg.
– Jag har hållit på med en grupp som heter Scandinavian Airshow sedan 2012. Vi gör loopingar, formationer och flyger under evenemang.
Tre av dem är tidigare stridspiloter och representerar tre olika eror inom flygvapnet.
– Jag började under 90-talet och har varit 32 år i flygvapnet innan jag gick i pension i julas, säger Claes Bernander.
Stellan Hilmerby började i flygvapnet på 70-talet och blev senare civil pilot. Bosse Holmström inledde sin yrkesbana som stridspilot på 80-talet.
– Jag var 17 år i försvaret och civil pilot i 14 år, säger han.
Många som besöker Flygsstridskolan får höra historier från piloternas yrkesliv.
– Det är lagom att jobba här någon gång i veckan, det blir en rolig grej. Man får lite knytning tillbaka och kan berätta lite anekdoter, säger Claes Bernander.
De har alla fina och jobbigare minnen att dela med sig av från sina karriärer.
–Jag tror vi alla har haft någon bredvid sig som sedan inte kommit hem efter passet, det tar hårt. Det går nog inte att förklara hur stark den gruppen är, det blir som din lilla familj, säger Bosse Holmström.
– Min division i Söderhamn förlorade två piloter 1996, med två månaders mellanrum. Det var en av mina kullare och min bästis som gick i havet. En framgångssaga för flygvapnet är att de sista dödshaverierna var 1996, säger Claes Bernander.
Till deras bättre minnen hör när de varit ute på stora övningar med andra länder.
– Det roligaste var när det var stora övningar, med många länder och flera divisioner som är med och övar. När vi flög över Libyen med svenska Jas-plan, olika fredsbevarande insatser, säger Claes Bernander.
På tre skärmar en trappa upp från flygsimulatorerna kan man se vad piloten ser i sina virtual reality-glasögon.
– Det är höga berg på upp till 3 000 meter höjd. Det finns en hel del dalgångar att flyga i, säger Stellan Hilmerby, och fortsätter:
– Ibland gör vi loopar, man kan köra så att man mår illa.
Samtliga instruktörer på Flygsstridskolan är överens om att det bästa med jobbet är besökarna.
– Alla som går därifrån är glada. Att se allas glädje är en häftig upplevelse. Det är roligt att lära ut och se andra växa, så är det ju när man jobbar som instruktör för vad som helst egentligen, säger Tobias Zackaroff.