Magnus Hasselhuhn berättar att det tog tid att planera och bygga den nya sorteringsmaskinen.
Tre meter i sekunden svischar sopor fram på rullande band. De delas upp, krossas och glider vidare. En kamera spejar över bandet. När den får syn på plast så skjuter en luftpistol under kameran bort föremålet med en luftstöt.
Avfallslukten är tydlig och Magnus Hasselhuhn ger oss hjälm och en gul väst. Med vana steg leder han oss igenom anläggningens gångar, högt ovan från marken.
– Jag hoppas inte ni har höjdskräck, säger han.
Anläggningen kan hantera cirka 40 ton avfall i timmen, men de optiska kameraläsarna kan bara kan läsa en sak i taget så plasten sorteras i flera steg. Kamerorna har en precision på 97 procent. Men när material täcker över varandra kan läsaren dock bara registrera det översta. Anläggningens system delar därför upp och sprider ut material över flera transportband baserat på fraktionsstorlekar. När materialet är för grovt krossas det i en maskin tills det klaras av att sorteras.
– Ibland får vi in dunkuddar och då syns det över anläggningen, säger Magnus Hasselhuhn.
Mårten Eriksson, som är chef på Stockholm Exergi, berättar även att det är svårt att sortera ut vissa kompositmaterial och tungt material som till exempel en full crème fraîche-burk. Efter att plasten sorterats går det ner till Svensk Plaståtervinning i Motala som kan sortera på olika plastkvaliteter med liknande sorteringsutrustning.
På banden kommer både sopor i matkassepåsar men även i gröna påsar.
På anläggningsområdet finns pannor för både avfallsvärme och flis samt skogsbränsle. Anläggningen har fått ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket och byggdes i samarbete mellan Stockholm Exergi som driver Bristaverket och avfallsbolaget SÖRAB som ansvarar för avfallshanteringen i nio norrortskommuner. För ett år sedan installerades sökare på anläggningen Brista, som ägs av Stockholm Exergi, som jobbar med att skapa värme och elnätverk till hela norra Stockholm.
– Idén kom ifrån att vi kände att vi måste öka materialåtervinningen. Det var kanske tre år sedan. Anläggningen var på plats 2020 och då satte vi igång maskinen.
Vandringen med vår guide fortsätter. I systemet med rullbanden som korsar varandra runt om i anläggningen kan man se salsaburkar, bananskal och tyger som glider fram och tillbaka. Det mullrar högt från maskinerna.
Avfallet rullar på band kors och tvärs genom hela anläggningen. Soporna och innehållet delas under processen upp i storlek.
– Poängen med detta är att materialet ska kunna utvinnas och minska utsläppet i våra skorstenar. På ett år är det lite drygt 200 000 ton koldioxid per år totalt sett som släpps ut, säger Mårten Eriksson.
Varje dag levereras ungefär 50 bilar med ungefär 900 ton sopor varje dag. Varje år tar anläggningen emot 200 000 ton per år, varav 18 000 ton är plast. Plasten som kommer till anläggningen står för 18 viktprocent av innehållet i soporna.
– Eftersorteringen är dock inte uppe i full kapacitet än, så vi har problem att ta allt som kommer, men vi siktar på att nå det under 2022.
Som mest skapas 55 plastbalar om dagen av avfallet.
Till slut kommer vi tillsammans med Magnus Hasselhuhn fram till det sista steget i processen, där jättelika plastbalar satts på hög. Varje dag skapas som mest 55 plastbalar. I kraftvärmeanläggningen så produceras runt 600 gigawatt per år. Fjärrvärme skapas för drygt 800 000 kunder.
– Tanken är att vi ska gå upp ytterligare ett skift och ta hand om mer avfall. Men det hänger på hur mycket avfall samhället generar i sopor, säger Mårten Eriksson, chef på Stockholm Exergi.