I måndags arrangerade företagarorganisationen Stockholms handelskammare ett webbseminarium om Arlandas framtid.
Politiker och representanter för näringslivet medverkade i två paneler. Utgångspunkt var den rapport som Handelskammaren nyligen tagit fram. Liksom i en tidigare rapport från Swedavia har de kommit fram till att Bromma kan läggas ner, men att Arlanda måste byggas ut med en fjärde start- och landningsbana först. Bland annat för att få plats med kommande elflyg, där trafiken beräknas bestå av fler och mindre plan än i dag.
Swedavias vd, Jonas Abrahamsson, höll med om mycket i den nya rapporten, men tror inte lika mycket på elflyget.
– Elektrifieringen är en viktig del i omställningen, vi tror dock att biobaserat flygbränsle kommer användas mest eftersom det inte kräver en utbyggd flygplansflotta. Elflyg tror vi kommer att ta längre tid att få fram.
Tomas Carlsson, vd för NCC, sa att han ser flyget som ett måste i ett exportberoende och glest befolkat land med långa avstånd som Sverige.
– Men vi tenderar att starta för sent när det gäller utbyggnad av infrastruktur som har mycket långa ledtider. 2038 (då Bromma föreslås läggas ner) ligger inte så långt borta.
Cecilia Sjöstedt, vd för läkemedelsföretaget Cytiva i Uppsala (tidigare en del av GE Healthcare Life Sciences), fick frågan vad flyget spelar för roll dem.
– Flyget är nödvändigt för oss och många andra företag, men det behöver bli mer klimatsmart. Vi levererar till i princip alla läkemedelsföretag i världen och vi använder flyg för nästan alla våra leveranser och produkter eftersom de inte klarar så långa restider.
Deltagarna fick frågan om de känner en oro för att flyget kan få en underkapacitet framöver.
– Det finns alltid en risk för att vi inte hinner med, men ofta glöms det bort att flygets infrastruktur betalas av flygbolagen och resenärerna. Nu går de på knäna och det är en jättestor utmaning givet den osäkerhet som finns, säger Jonas Abrahamsson.
Även Cecilia Sjöstedt svarade ja på frågan.
– Många studenter och forskare attraheras av en stark internationell flygplats. Samarbetet med dem är en del av vår framgång, de hjälper oss att ta fram nya produkter.
Hon menar att avsaknad av tydliga besked försvårar deras långsiktighet mot kunder och investerare.
– Vi vill gärna ha ett besked från regeringen så snart som möjligt. Vi vill se en nationell kraftsamling som inkluderar flygets omställning och Arlandas utveckling för att stärka den svenska konkurrenskraften, sa Jonas Abrahamsson.
I Stockholms stad är nu S och M överens om att Bromma ska läggas ner. Men M vill först ha löften om att Arlanda byggs ut.
Stockholmspolitikern Jan Valeskog (S) säger att han inte är orolig för att det blir underkapacitet inom flyget i Sverige om Bromma läggs ner.
– Om vi däremot inte agerar tillsammans i regionen blir jag orolig och det kommer skada Arlanda. Arlanda är ett nationellt intresse.
MP vill lägga ner Bromma, men inte bygga ut Arlanda.
– Att flygandet kommer att öka är inte sant. Fram till 2050 finns kapacitet, säger trafikborgarråd Daniel Helldén (MP).
Under debatten diskuterades även bättre kollektivtrafik till Arlanda. Bland annat en utbyggd Roslagsbana och att E4 breddas med ett flexibelt busskörfält där flygbussarna ska kunna köra i högtrafik.
Hur regeringen står i frågan om Arlandas utbyggnad och utökad kollektivtrafik kom inget besked om under debatten.