''Eritreaner kan påverka''

Rummet på Märsta närvård är litet och ligger längst bort i korridoren. Tedros Amanuel är sedan två år privat distriktsläkare på mottagningen som ingår i Praktikertjänst. Han är också ordförande i den rätt nystartade Uppsalagrenen av Eritreanska föreningen för mänskliga rättigheter och demokrati.
Hittills är föreningen i Uppsala av blygsam storlek, med runt 20 aktiva medlemmar, men är del i ett nätverk som växer runt om i landet.
- Målet är att jobba i samma linje som Amnesty.

Han har själv inte deltagit i demonstrationerna mot den senaste avvisningen till Eritrea, men ser stora risker med att skicka tillbaka någon till Eritrea.
- Det är viktigt att veta att alla som kommer till Sverige från Eritrea inte är kvalificerade att få asyl. Men det här fallet är helt felaktigt. Det som väntar den som flytt regimen är fängelse och militärtjänstgöring. Ungdomar som kommer från Eritrea ska inte utvisas när det är så stor risk att hamna i militärtjänstgöring.
Tedros Amanuel kom till Sverige för 30 år sedan för att studera. Då var Eritrea fortfarande en del av Etiopien. Sedan landet blev självständigt i början av 90-talet har det varit en enpartistat. Tedros Amanuel beskriver en regim som förföljer stora delar av befolkningen och inte bryr sig om protester från omvärlden. Det märkliga, menar han, är att många eritreaner i exil stöttar regimen.
- Föreningen vill främja demokrati och mänskliga rättigheter i Eritrea, men också arbeta med eritreaner i Sverige för att de ska kunna ta till sig de här normerna och värderingarna. Det är paradoxalt varför människor som själva bor i en demokrati stöder en sådan här regim. Men det finns en enorm lojalitet med gerillasoldaterna. Det här landet har skapats med enorma ansträngningar.
- Men kampen för självständighet och kampen för mänskliga rättigheter och demokrati har man skilt åt i Eritrea. Det kan man inte göra.

Eritreaner som bor utomlands krävs på en slags skatt som motsvarar två procent av deras inkomster. Det här har tidigare bekräftats av eritreanska ambassaden i Stockholm, som påpekat att det är frivilligt att betala. Men den som inte betalar får stora problem med att till exempel hälsa på släktingar i Eritrea, eller hävda sin rätt till egendom och arv, enligt Tedros Amanuel. Själv har han inte betalat, men heller inte besökt landet på 15 år.
Pengarna från eritreaner i exil är en viktig inkomst för regimen. I en motion som riksdagspolitiker från sex partier skrev gemensamt i höstas uppmärksammas "skatten" och politikerna vill se svenska ansträngningar för att stoppa flödet av pengar till Eritreas regering.

Tedros Amanuel tycker också att svenska regeringen kan göra mer för att sätta press på Eritrea.
- Det börjar bli hög tid att begränsa den eritreanska ambassaden till en ren konsulär affär. Man måste kunna vägra visum till regimen och dess ministrar. EU-biståndet måste kopplas till krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Det enda som gäller är ekonomiska påtryckningar.
Eritreaner som bor i Sverige är en splittrad grupp där stödet till regimen går som en skiljelinje. Eftersom så många eritreaner lever i exil skulle de kunna utöva stora påtryckningar.
- Skulle alla eritreaner i utlandet säga nej, vi betalar inte, skulle regimen i Eritrea inte klara sig många månader.

''Eritreaner kan påverka''

Svenska polisen förbereder i dagarna ett tredje avvisningsförsök av en 24-årig man till Eritrea. Hans fall har väckt kraftiga protester, och har satt fokus på situationen i landet. Märstaläkaren och Uppsalabon Tedros Amanuel arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Eritrea.