Eritreaner avvisas fortfarande

Förra måndagen avvisades en kvinna i 50-årsåldern till Eritrea. Näst på tur står två personer, en kvinna och en man, som sitter inlåsta på Migrationsverkets förvar i Märsta.

Vi träffar kvinnan i ett av besöksrummen. Hon är 39 år och kom till Sverige för snart fyra år sedan. Hon har fått avslag på sin asylansökan i alla instanser, och blev tagen till förvaret för en månad sedan.
- Jag förstår inte beslutet. Jag har varit medlem i oppositionsrörelsen ELF i över 20 år. Alla som lämnat Eritrea och söker asyl utomlands betraktas som kriminella i Eritrea. Men jag är också med i en oppositionsrörelse, så min situation är snäppet värre.

Hon menar att hon har visat intyg och medlemshandlingar i ELF för Migrationsverket och Migrationsdomstolen, men att det inte har hjälpt. Migrationsverket och domstolen skriver i sina beslut att de inte ifrågasätter hennes engagemang i ELF, men att det är på en så låg nivå att den inte borde ha kommit den eritreanska regimens kännedom.
- Jag vet inte hur jag ska övertyga dem. De har inte trott på mig. Jag känner mig förtvivlad. Jag kommer från elden, hur kan man skicka mig tillbaka till elden?

Kvinnan är också oförstående till att hon tagits i förvar. Hon menar att hon har inställt sig till polisen i den omfattning de har krävt.
I våras tog det tre försök innan en ung man kunde avvisas till Eritrea. Sverige hade då inte på flera år verkställt avvisningar till Eritrea. Den 15 april släpptes han in i landet. Försöken kantades av demonstrationer och protester, både på plats utanför förvaret i Märsta och i medierna.
Nu ska avvisningarna börja rulla på. Men det har varit tyst kring dem.

FN:s flyktingsekretariat UNHCR vädjade i våras till Migrationsverket att stoppa avvisningen. Svenska UD fick en vädjan från FN:s sekretariat för mänskliga rättigheter, UNHCHR. Amnesty genomförde en blixtaktion.
De rekommenderar att inget land ska tvångsavvisa till Eritrea på grund av den stora risken för personer som sökt asyl utomlands att godtyckligt sättas i fängelse eller råka ut för förföljelser av regimen.
- Vi är naturligtvis beredda att göra samma insats för varje individ, bara vi får kännedom om fallet. Vi har inte ändrat inställning om situationen i Eritrea, säger Madelaine Seidlitz, flyktingkoordinator på Amnesty.

Tedros Amanuel, Uppsalabo och distriktsläkare i Märsta, är engagerad i frågor om Eritrea. Han är ordförande i Uppsaladelen av Eritreanska föreningen för mänskliga rättigheter och demokrati. Han har kontakt med den 39-åriga kvinnan i förvaret och följer med när UNT besöker henne.
- Det är ett brott mot svensk lag att skicka folk dit där de riskerar fängelsestraff och till och med dödsstraff. Migrationsverket har ingen garanti för att det inte ska ske, säger han.
- Det är anmärkningsvärt att den eritreanska regimen som inte vill samarbeta när det gäller Dawit Isaak plötsligt har blivit en samarbetspartner när det gäller avvisningar.

Migrationsverket grundar sina bedömningar om läget i landet på en rad rapporter. Där finns uppgifter som talar emot UNHCR:s rekommendation om stopp för avvisningar, bland annat en rapport från brittiska regeringen som betonar en individuell bedömning.
- Eritrea är ett land där det finns svårigheter, vilket leder till att 60 till 70 procent får stanna i Sverige. Men vi har inte haft ett principiellt avvisningsstopp till Eritrea. Vi har verkställt och verkställer avvisningar, säger Eugene Palmér, verksamhetschef för Migrationsverkets asylprövningsenhet.

I besöksrummet på förvaret i Märsta talar den 39-åriga kvinnan med låg röst. Hon har ingen familj, och bodde i Saudiarabien i många år innan hon kom till Sverige. Hon har hela tiden trott att hon ska kunna stanna i Sverige.
- Jag hoppas att de kan lita på vad jag säger. Jag vet vilka problem jag kommer att få.

Fotnot. Dawit Isaak är svensk medborgare och journalist och hålls sedan 2001 fängslad i Eritrea utan åtal eller rättegång.

Eritreaner avvisas fortfarande

Efter att på tredje försöket lyckas skicka tillbaka en ung man fortsätter Sverige att avvisa personer med tvång till Eritrea. På förvaret i Märsta väntar just nu två eritreaner.