Som UNT tidigare rapporterat är företagare och anställda på Arlanda missnöjda med kommunikationerna till och kring Arlanda flygplats. Det har gått så långt att näringslivet önskat att få köpa loss järnvägen Arlandabanan från bolaget A-train som har ett avtal med staten.
Den här gången är det både UL och SL:s företrädare som fått nog av att A-train återigen vill höja passageavgiften till Arlanda. A-train föreslår att avstigningsavgiften på Arlanda så snart som möjligt höjs från 300 kronor per månad till 400 kronor per månad och resenär. Det vill säga att den som arbetar på Arlanda måste betala 400 kronor mer per månad för sitt UL- eller SL-kort än andra pendlare.
Det här är ett slag mot en redan drabbad arbetsmarknad, anser trafikregionråden Johan Örjes (C) och Kristoffer Tamsons (M) som är upprörda över förslaget.
– Att mitt i en pandemi, där Arlanda är hårt ansatt, ta ut en höjd straffavgift på dem som arbetspendlar är fel. Motiveringen bakom är ihålig och tiden är mogen att ta bort avgiften helt för att öka kollektivtrafikresandet, säger SL:s ordförande och regionrådet Kristoffer Tamsons (M) till UNT.
Hans kollega, Johan Örjes (C), regionråd och ordförande för Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden i Uppsala håller med.
– Ja, att kraftigt försämra för de anställda på Arlandaområdet som pendlar med det miljömässigt bästa alternativet, visar på en bristande insikt om vad som krävs i en tid då klimathotet är en realitet, säger Johan Örjes bland annat.
De årliga avgiftshöjningarna från A-train har enligt dem fått effekter på vilka färdmedel pendlarna väljer till Arlanda. Redan före pandemin var det allt fler av de drygt 30 000 personer som brukar köpa månadskort med passagetillägg, som valde att ta bil eller buss till Arlanda, istället för de miljövänligare pendeltågen.
Regionråden tycker nu att det är dags för staten att ta sitt ansvar. Eftersom A-trains stationsavgift på Arlanda grundas på statens avtal för Arlandabanan tycker de att staten bör ta ett ansvar för att minska avgiftens negativa påverkan på kollektivtrafiken.
– Det är ett systemfel att staten direkt och indirekt plockar miljoner av resenärer som vill resa hållbart till sin arbetsplats på Arlanda. Pengarna går från miljömedvetna resenärer till statskassan utan att passera stopp. Tiden är mogen att adressera frågan om Arlandabanans framtid så att fler kan resa kollektivt, säger Kristoffer Tamsons.
Före pandemin var Arlanda ett av Sveriges största arbetsområden med 600 företag och totalt cirka 20 000 anställda. Nu är tusentals uppsagda och allt fler företag drabbas av pandemins effekter, något som UNT rapporterade om i måndags.
Vad tycker ni ska göras långsiktigt åt kommunikationerna kring Arlanda?
– Mer långsiktigt måste infrastrukturen runtomkring flygplatsen byggas ut och framtidssäkras så att den internationella tillgängligheten utvecklas. Vi anser också att nodstäderna kring flygplatsen ska ha snabba direktförbindelser med spårburen kollektivtrafik till Arlanda, säger de båda regionråden.