Fram till den 30 juni i år har totalt 41 personer som försökt resa in i landet med falska identitetshandlingar upptäckts av gränspolisen på Arlanda. Enligt Peter Mattsson vid gränspolisen beror den stora ökningen på bättre profileringsarbete från polisens sida. Bland annat kontrolleras uppgifter i inresande personers visum. Står det till exempel att personen är turist i Sverige kontrolleras om denne har tillräckligt med pengar med sig för att turista. Dessutom har gränspolisen omorganiserats så att det numera finns arbetsledare ute på fältet som fokuserar på gränskontrollarbetet.
– Vi har blivit bättre på att profilera ut och hitta riskbeteenden och riskflighter, och på att slå hål på falska storys. Men inom Schengenavtalets gränser får vi inte ha gränskontroller, säger Peter Mattsson.
De resenärer som kommer från ett tredjehandsland och mellanlandar i till exempel Italien, Grekland eller Spanien, kontrolleras vid dessa länders gränser. Gränspolisen på Arlanda får inte heller utföra slumpade kontroller utan grundad anledning enligt Utlänningslagen. En legitim anledning att genomföra passkontroller kan vara att gränspolisen har fått in underrättelser om att någon till exempel försöker smuggla in människor på en särskild flight.
Peter Mattsson menar att man inom hela Schengenområdet numera gör fler kontroller än tidigare. Men kontrollerna måste utföras med allt större noggrannhet då det internationellt sett blivit vanligare att inresande använder så kallade ”look-alike”-pass i stället för förfalskade handlingar, det vill säga att man använder ett äkta pass som egentligen tillhör någon annan.
– Det kan vara jättesvårt att se att personen inte är densamma som i passet. Man får försöka kontrollera om personen har andra handlingar som inte stämmer.
Peter Mattsson påpekar dock att man enligt Genèvekonventionen har rätt att söka asyl i Sverige även om man tar sig hit med hjälp av falska handlingar.
– Kommer man från en oroshärd som till exempel Syrien och flyr för sitt liv har man rätt att göra det även om man visar upp ett falskt pass. Då är agerandet straffritt. Men hävdar man först att handlingarna är äkta skrivs en brottsanmälan, även om man i efterhand söker asyl.
Dramatisk ökning av falska pass
Antalet inresande personer som åker fast med falska pass på Arlanda har mer än tredubblats sedan förra året. Allt fler använder ”look-alike”-pass i stället för förfalskade handlingar.
Fler falska handlingar upptäcks
Mellan den 1 januari och 30 juni 2011 upptäckte gränspolisen på Arlanda åtta fall av brukande av falsk urkund, samt fyra fall av missbruk av urkund. Under samma period i år har det förekommit 28 fall av brukande av falsk urkund och 13 fall av missbruk av urkund.
År 2010 sökte omkring 500 personer asyl på Arlanda. Förra året var antalet cirka 400. Av dessa använde 150 falska dokument medan 37 hade ”look-alike”-pass.
Resten hade äkta eller saknade helt handlingar. Mellan hälften och två tredjedelar av de asylsökande har rest via länder inom Schengenområdet.
De som söker asyl på Arlanda kommer oftast från Afghanistan, Eritrea eller Irak.