Den gröna lilla byggnaden uppe på jordkullen kallas internt "Rådhuset". Här slipas visionen för hur Stadsängarna ska bli "Sveriges hållbaraste stadsdel". På bordet ligger en modell av hur det ska se ut när det är klart.
Kim Hultén, vd för Stadsängarna pekar på ett litet område i utkanten och säger att här skulle det ha varit oanvänd mark, men ytan har istället kunnat användas i tre lager.
Man har borrat 120 hål i marken. Varje hål är 350 meter rakt ner. Det är geovärmepumpar som tar upp värme ur berggrunden. Här kan sommarvärmen lagras i hålen för att tas upp på vintern.
– Den energin tillgodoser hela stadsdelen med värme och varmvatten, förklarar Kim Hultén.
Ovanpå värmepumparna görs parkeringsplatser som får carports med solcellsproduktion. Solcellerna genererar i sin tur 134 000 kilowatt-timmar per år, som används för att driva pumparna.
Stadsängarna jobbar med en BREEAM-community. Det är ett engelskt miljöcertifieringssystem för stadsdelar som ställer höga krav på miljöprestanda. För Stadsängarna handlar det om att få höga miljöparametrar inom en mängd olika delområden.
– Förutom energi inkluderar det att ta hänsyn till den kulturhistoriska platsen, att invånarna är medskapande, ekonomisk hållbarhet, skapa jobb och social hållbarhet, säger Kim Hultén.
Gretas glänta, Lilla Glädjen, Katt Anders Gränd är namn som dyker upp i Stadsängarna. Arkitekturen följer samma idé som finns på Stora gatan i Sigtuna.
– Vi har tagit de medeltida måtten och översatt dem till moderna byggmått. Var fjortonde meter ska det upplevas som det är en ny byggnad, ny färg, nytt material eller andra fönstertyper.
Att det ska se ut så här är ett resultat av en tidig dialog med invånarna i Sigtuna, säger Kim Hultén.
– Det ligger till grund för hela den här stadsdelen.
Köparna av marken är olika utvecklarföretag. När de tecknar avtal för att bygga har de tre olika hållbarhetsnivåer att förhålla sig till.
– Ingen i Stadsängarna har valt den lägsta nivån.
På nivå två ska du föra någon typ av dialog med kunderna och upp med solceller och solfångare. På den högsta nivån ska invånarna vara med och rita huset och det handlar om passivhus, förklarar Kim Hultén.
Kostnaderna att bygga den här typen av bostader är höga, men läggs inte på de boende utan på byggherrarna. De som väljer nivå två får rabatt på marken.
– Ju bättre du bygger desto billigare blir tomten du köper.
För de som bygger på nivå tre avsätter Stadsängarna en procent av köpeskillingen till ett socialt hållbarhetsprojekt, i det här fallet Sigtuna kvinnojour och den globala stiftelsen "Make a kid smile".
– En procent kanske inte låter mycket, men det blir 500 000 kronor om du köper mark för 50 miljoner kronor.
Om det gör Stadsängarna till Sveriges hållbaraste stadsdel är svårt att säga. När Aktuell Hållbarhet släppte sin årliga kommunrankningsrapport för en månad sedan hamnade Sigtuna på en 26:e plats.
Catrin Offerman, projektledare på Aktuell Hållbarhet och ansvarig för rapporten känner inte till Stadsängarna så väl att hon vill göra en bedömning.
– Det är många som bygger och det är svårt att värdera mot någon annan. Stadsängarna kanske är bästa, men om de inte talar om hur de mäter skulle inte jag våga säga så.
Men Kim Hultén kontrar.
– Är det någon som vill kalla sig Sveriges hållbaraste stadsdel och gör det bättre än det här, tar jag emot andraplatsen med glädje.