Vi hittar en avskjuten pansarvagnsgranat längst vägen på vår promenad.
Den 3 november är det presidentval i USA. De gånger den amerikanska statsmakten har varit på besök i Sverige har besöken varit omgärdade av hög säkerhet.
En som väl minns när USA:s tidigare utrikesminister Condoleezza Rice var på besök i Rosersberg under Irakmötet 2008 är Timo Lipitsä. Han var projektledare och ansvarig för att på tre veckor bygga om en smal skogsväg till en snabb flyktväg, om skarpt läge uppstod och Condoleezza Rice behövde evakueras.
– Säkerhetsvakterna från USA gick med bombhundar och kollade varenda meter efter oss, så att vi inte gömde något, säger Timo Lipitsä.
– Jag fick gå igenom alla vägtrummor så att det inte fanns några sprängladdningar i dem. Sedan plomberades de på sidorna innan hon kom.
Planen var att säkerhetsbilarna vid en nödsituation skulle kunna köra 70 kilometer i timmen på en väg, som i ursprungligt skick, var mer lämpad för 20 kilometer i timmen.
Säkerhetsbilarna som skulle transporterna Condoleezza Rice var bepansrade och vägde sju eller nio ton, förklarar Timo Lipitsä.
– Det var två stycken för att man inte skulle veta vilken hon fanns i.
– Vi gjorde i ordning hela den här sträckan och tog bort alla stenar. Fyra fem man gick bara och röjde sly. Totalt var vi ett tiotal som jobbade med att få iordning vägen.
Vägen befinner sig på ett stort militärt område i Rosersberg och är i dag igenbommad.
– Den används inte på ett naturligt sätt utan kan användas om man behöver leda om trafik. Vi har också valt att inte ha så mycket trafik där, säger Kristoffer Brodin, förvaltare på Rosersbergs slottsområde.
Fyller vägen någon funktion i dag?
– Nej, vi har skogsbruk och avverkning som ska göras och då kan man nyttja den vägen. Den används mest för vårt dagliga arbete.
Men även om den delvis växt igen och ser ut som vilken vanlig mysig cykelväg i lantlig miljö som helst, kan det tränade ögat upptäcka ett flertal militärbunkrar och skyttegravar längs sidorna. Timo Lipitsä, som även är ordförande i föreningen för militärhistoriskt bevarande, upptäcker en avskjuten pansarvagnsgranat i gräset längs vägen på vår promenad.
– De har skjutit granater här i alla tider eftersom det är ett övningsområde, säger han och berättar om ett roligt minne från arbetet med vägen.
– Jag sa till grävmaskinisten att om han grävde upp någon granat skulle han inte röra den, för den kunde vara skarp. Då skrattade han bara, för han trodde jag drev med honom. Sedan ville han att jag skulle komma bort till grävmaskinen. Han var alldeles likblek. Då hade han en stor skarp granat i grävskopan. Det var en blindgångare, så den kunde ha smällt.
Röda streck på träden betyder att det ligger eller har legat skarp ammunition där, förklarar Timo Lipitsä.
Vissa träd längs vägen är märkta med ett rött streck.
– Det betyder att det ligger eller har legat skarp ammunition där, förklarar Timo Lipitsä.
Sista dagen på vägbygget hade arbetsteamet bestämt sig för att ha en egen liten invigning av vägen. Timo Lipitsä hade tagit med sig fläskkotletter och fläskkarré som de skulle grilla. Men först fick han lust att spela de amerikanska säkerhetsvakterna ett spratt.
– Jag ville kolla hur kontrollerade vi faktiskt var.
– En meter in från vägen gömde jag en militärlåda med kylklampar och kött. Jag hade satt fast en liten tråd i ena hörnet så jag såg om någon hade öppnat locket. Jag täckte över med lite granris. Senare när jag kollade var tråden borta och klamparna hade möblerats om, så jag såg att de hade tagit ut allt ur lådan och gått igenom rubbet och lagt tillbaka det.
Sa det någonting om det till dig?
– Nej, ingenting, jag såg bara att de hade varit där och rotat.
Det är Statens fastighetsverk som äger marken och enligt Kristoffer Brodin, förvaltare, hör det inte till vanligheterna att behöva göra sådana här ingrepp på vägar.
– Det har inte varit alltför täta möten där det krävts, men vid hög säkerhet kan det behöva finnas vissa vägar där det inte finns risk att det blir stopp och då kan den användas, säger Brodin.
Men att Statens fastighetsverk i Rosersberg skulle försöka nischa sig för topphemliga möten är inte aktuellt, utan sådant bestäms i så fall av hyresgästerna av lokalerna.
– Händer det så är vi bara glada, Det är lite prestige att de väljer att ha sådana här möten på vår mark.
– Vi vet att vi har ett bra läge, med närheten till Arlanda. Vi har ett ganska lugnt avskilt område från storstaden och det är lätt att hantera folk med fordon som tar sig in och ut på området.
Ur säkerhetsynpunkt tror han att det är gynnsamt.