Arlandas bullerkarta ritas om

Efter flera års utredande har Arlandas nya bullerområde slagits fast. Området har minskats med en femtedel och gör det lättare att förverkliga byggplaner i bland annat Alsike. Men i Rosersberg kan det bli stopp för nya bostadsområden.

Sigtuna2008-08-25 06:04
I Sigtuna kommun är man besviken på utbredningen av det nya bullerområdet.
- Det blev ett större område än vi hade hoppats på. Den krassa frågan nu är hur man ska tillämpa byggregler inom området, säger Greger Svensson, kommundirektör i Sigtuna.

I det nya bullerområdet ingår hela Steningedalen, en bit av centrala Märsta och det blev i stort sett inga lättnader kring Rosersberg. Det här grusar en del planer på bostadsområden i framför allt Rosersberg.
- Det ligger i farozonen nu.

Även ett område norr om Märsta, upp mot Odensala, finns med på den nya kartan. Den flygvägen används enbart i undantagsfall och fanns inte med tidigare. I det området ligger Herresta där Sigtuna kommun planerar att bygga 70 villor och lägenheter.
- Det här är en omständighet som inte har funnits tidigare kring det projektet. Men det är för tidigt att dra slutsatser om det projektet än, säger Greger Svensson.
- Det är inte klart än hur man ska se på området norr om Märsta, om det ska finnas byggbegränsningar där, säger Claes Tapper, planeringsingenjör på LFV.

Länsstyrelsen i Stockholms län tog beslut om den nya utbredning i mitten av sommaren. Det togs trots att alla detaljer inte är klara, bland annat återstår att slå fast hur byggrestriktionerna ska se ut i vissa utpekade delar av bullerområdet.
- I höst ska planunderlaget utvecklas. Men vi tyckte det var orimligt att kommunerna skulle behöva vänta i ett halvår till på det, säger Carin Wanbo, arkitekt på länsstyrelsens planavdelning.

I ett par års tid har Länsstyrelsen, LFV och luftfartsstyrelsen utrett utbredningen av det så kallade influensområdet kring Arlanda. Den senaste kartan var från 2001, och sedan dess har en del hänt med flygvägar och bullerberäkningar som gjort att området kan minskas.

Kommunerna runt Arlanda har varit angelägna om att få besked om den nya utbredningen. Sigtuna och Knivsta är mest berörda. Innanför bullerområdets gränser är det stora begränsningar för att bygga bostäder och att det dröjt med den nya kartan har skjutit flera planerade områden på framtiden.

I ett tidigare förslag för två år sedan fanns tre alternativa platser för en eventuell framtida fjärde bana inritad. Trots att LFV inte har några konkreta planer på att börja planera för en fjärde bana måste markområden reserveras. Nu har ett av alternativen tagits bort, det som låg längst västerut och skulle ha gjort att bullerområdet sträckte sig väldigt nära Knivsta tätort.
- Det är jättebra att man har tagit bort ett alternativ. Men vi tycker att de ska besluta om endast ett alternativ, säger Göran Nilsson (m), kommunalråd i Knivsta.
- För dem som bor i Långhundra blir det inte några lättnader. Men när det gäller en framtida fortsättning av Alsike får vi lite bättre förutsättningar, säger han.
FAKTA

Arlanda flygplats är klassat som riksintresse. Runt flygplatsen finns ett influensområde där det i stort sett är byggstopp för nya bostäder. Undantag görs i princip bara för att återuppbygga hus, eller om ett nybygge krävs för att säkra generationsskifte inom ett jordbruk.

Även markområden långt utanför en framtida fjärde banan ingår. Skälet är att LFV ska skydda flygplatsens utveckling flera decennier fram i tiden.

Influensområdet har en yttre och en inre del. Den inre delen, närmast flygplatsen, har ett årsmedeltal på 55 decibel och med upp till 80 decibel vid enstaka tillfällen.
Den yttre delen kan ha en bullernivå på upp till 70 decibel i tre gånger per dygn.

Det förra området var 613 kvadratkilometer stort, det nya är 487 kvadratkilometer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om