30 000 nya jobb på tio år
Stockholm Airport City. Den planerade flygplatsstaden kommer att förändra området runt Arlanda helt. Om drygt tio år kan 30 000 nya arbetstillfällen ha skapats vid flygplatsen. UNT har tittat närmare på framtidens Arlanda
Foto: Luftfartsverket
- Den är nog den största i Sverige, säger Owe Eklund stolt. Han arbetar som affärsutvecklare åt bygg- och fastighetsbolaget Kilenkrysset AB. Det mer än en miljon kvadratmeter stora området, Stockholm Nord logistikcentrum, är en viktig del av den nya flygplatsstaden som växer fram vid Arlanda.
Flera aktörer - alla markägare i området - samarbetar runt projektet som ska förvandla Arlanda till ett gigantiskt kommersiellt centrum: Kilenkrysset AB, Arlandastad Holding AB, Luftfartsverket och Sigtuna kommun. Totalt handlar det om ett exploateringsområde på en mil - från flygplatsen och söderut till Rosersberg. Flygplatsstaden innebär en investering på omkring 10 miljarder kronor. I dag arbetar knappt 20 000 personer i Arlandaområdet. När flygplatsstaden är fullt utbyggd räknar aktörerna med att siffran ligger på 50 000 personer.
- Om allt som går att bygga byggs så får vi lätt in 50 000 arbetsplatser, säger Greger Ganvall som är bygg- och planchef på Sigtuna kommun.
Våren 2006 klubbade kommunfullmäktige igenom den fördjupade översiktsplanen för området. Sedan dess har mycket hänt - inte minst i Rosersberg.
Owe Eklund rattar stadsjeepen förbi gigantiska lagerlokaler, grävskopor, schaktmassor, baracker och husvagnar med byggarbetare. Röda spränghattar sitter nedkörda i berggrunden, och flygplan dånar med jämna mellanrum förbi ovanför våra huvuden.
De senaste tre åren har området genomgått stora förändringar. En tredjedel är redan utbyggt. Läget - 3,5 mil från Stockholm och en halvmilfrån Arlanda - lockar. Årsskiftet 2010/2011 planerar Vägverket att vara färdiga med en ny trafikplats vid E 4 som tar lastbilarna ut på motorvägen på några minuter. Kilenkrysset AB bygger lokalerna och hyr sedan ut dem. Hittills har bolaget investerat en miljard kronor. Tusen personer arbetar på området.
- Det har varit lätt att hitta intressenter. Vi har inte annonserat en enda gång. Eftersom det redan är bullerstört finns ingen risk för konflikter med närboende, säger Owe Eklund som räknar med att alla Kilenkryssets dryga en miljon kvadratmeter nyttjas om fem-sex år.
Logistikcentrumen är ofta den bärande delen i flygplatsstäder. Flygplatsstaden i Dallas sköt till exempel fart efter en etablering av företaget Fedex Express. Etableringen födde i sig nya behov och etableringar. Det är just detta som är flygplatsstadens idé: att samla verksamheter som har nytta av närheten till flygplatsen och som i sin tur drar nytta av varandra.
- Arbetsplatser ger ett behov av konferenslokaler som i sin tur kräver fler hotellbäddar, säkerhetsföretag, fritidsaktiviteter, butiker och restauranger, säger Mats Jämterud som är vd för Arlandastad Holding AB.
Han har studerat befintliga flygplatsstäder i bland annat Hongkong, Dallas och Amsterdam och konstaterar att Norden ligger långt efter i utvecklingen.
- Det finns mycket att göra. Behoven att mötas snabbt och kostnadseffektivt ökar. I framtiden kommer flygplatser att bli allt mer viktiga som mötesplatser för kongresser, konferenser och evenemang.
Arlandastad Holding AB äger 170 hektar mark, samt utvecklar och förvaltar fastigheter i Arlandaområdet. De har stora planer för sin del i flygplatsstaden. Bland dem finns ett 20 våningar högt hotell med 600 rum som den
norska hotellkedjan First Hotels ska bygga med planerad byggstart nästa år. Fasaderna ska utformas så att det på avstånd är möjligt att urskilja mönster. En idé är att ha porträtt av kungabarnen på fasaden.
- Vi satsar också mycket på att få hit handelsetableringar inom sällanköpshandel. Saker som bilar, hus och båtar, säger Mats Jämterud.
Luftfartsverket siktar i sin tur i första hand på hotell, kontor och logistikområden. De ser en stor potential i en utökning av antalet fraktflygningar. Just nu pågår arbetet med att utveckla området runt det 85 meter höga flygledartornet, där det i dag är bilparkering. Framför Sky City ska en plazabyggnad med hotell, ett torg och sex kontorshus byggas.
- Första etappen blir ett hotell med 400 rum. I dag finns ett underskott på ungefär tusen bäddar, säger Stefan Stenberg, chef för Arlanda fastigheter.
De senaste åren har Luftfartsverkets ansvar förändrats. För dem är skapandet av flygplatsstaden ett ansvar.
- Förut skulle vi i princip bara landa och starta flygplan. Nu är det uttalat att vi ska vara en tillväxtmotor för regionen. Det gör att vi samarbetar med aktörer som vi tidigare konkurrerat med, säger Stefan Stenberg.
Aktörerna kring Stockholm Airport City har storslagna visioner. En idé är att locka en forskningsstation att etablera sig vid flygplatsen. En annan är att få dit en större sjukvårdsinrättning, till exempel ett tandvårdscent-
rum. Ett flyg- och rymdmuseum har också nämnts i diskussionerna. Hur flygplatsstaden kommer att se ut i framtiden och när den är färdigutbyggd beror i första hand på marknaden. Ingenting byggs innan det finns en intressent.
- Flygplatsstaden är inget spekulationsbygge. Den kommer att växa fram etappvis, säger Stefan Stenberg.
På Sigtuna kommun är entusiasmen för projektet påtaglig. När riksdagen beslutade att etablera en storflygplats vid Halmsjön 1957 ingick även bygget av en serviceort - Märsta. Sedan dess har ortens och Arlandas utveckling varit nära sammankopplade. Arlandastad kom till exempel till genom ett samarbete mellan Luftfartsverket och Sigtuna kommun. Kommunen äger en stor del av marken runt flygplatsen och säljer av byggbara tomter allt eftersom. En av köparna är Schenker som nyligen blev färdiga med sin terminal. I december började kommunen anlägga Uppfinnarvägen, en 1 800 meter lång anslutningsväg genom västra Arlandastad. I dagarna har också Riksbanken beslutat att satsa 350 miljoner kronor i ett nytt penningkontor, en förvaringsplats för pengar, här. Anläggningen ersätter två motsvarande kontor som i dag ligger i Tumba och Mölndal. Cirka 17 personer kommer att arbeta här med att lämna ut kontanter till bankerna.
- Handel föder handel. Det här stråket är väl lämpat för industrimark. Vi ser det som en win-win-situation, säger bygg- och trafiknämndens ordförande Göran Hammarsjö (S). Finanskrisen, det minskade antalet resenärer och intresset för fraktflygningar innebär dock att en del projekt skjuts på framtiden.
Miljöfrågan är ett ständigt orosmoment för Luftfartsverket. Utsläppstaket har redan överskridits - främst beroende på bilåkande till och från flygplatsen. Hur ska Arlanda kunna sänka utsläppsnivåerna samtidigt som flygplatsstaden växer?
- Det arbetas intensivt med att öka kollektivtrafiken till flygplatsen. Och jag är inte säker på att det blir så mycket mer resande. Stannar fler kvar på flygplatsen har vi vunnit något, säger Stefan Stenberg.
Så jobbar vi med nyheter