Corona påverkar kartläggning av "social dumpning"

Sigtuna kommun är en av de kommuner som anklagades för att ha ägnat sig åt "social dumpning". Nu tas steg för att problemet inte ska dyka upp igen.

Social export eller "Social dumpning" innebär att kommuner aktivt medverkar till flytt av människor i stort behov av samhällservice, utan att mottagarkommunerna informerats om detta.

Social export eller "Social dumpning" innebär att kommuner aktivt medverkar till flytt av människor i stort behov av samhällservice, utan att mottagarkommunerna informerats om detta.

Foto: Michaela Hasanovic/arkiv

Sigtuna kommun2020-06-12 05:30

Tidningen berättade i november i fjol att Kramfors kommun anklagat Sigtuna kommun för att ha ägnat sig åt "social dumpning". Flertalet mindre kommuner i Sverige anser att större kommuner hänvisat invånare, som är i stort behov av samhällsservice, till mindre orter utan att kommunerna informerats om detta. De tomma hyreslägenheterna finns i glesbygden och inte i tätorterna där det ofta råder bostadsbrist. Jobben finns dock inte på glesbygden, vilket innebär att människorna som hänvisas dit riskerar att hamna i en ond spiral av utanförskap. Ofta har mottagarkommunerna redan en ansträngd ekonomi och situationen förvärras ytterligare när kostnaderna för försörjningsstöd börjar skena. 

Jan Sahlén (S), tidigare kommunalråd i Kramfors kommun, drev frågan aktivt och menade att vissa kommuner satt detta i system och att regering och riksdag bör se över om socialtjänstlagen följs.

Kommunledningen i Sigtuna höll inte med, Mattias Askerson (M), ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna, har tidigare sagt att Sigtuna kommun följer kraven att tillhandahålla bostäder för nyanlända under den tvååriga etableringstiden men att nyanlända därefter ansvarar för sin egen boendesituation. 

Hur ser situationen ut nu, kvarstår problemet? Även om reserestriktionerna under pandemin påverkat rörligheten i landet anser Malin Svanholm, nuvarande kommunalråd i Kramfors kommun, att något måste göras för att problemet inte ska ta fart igen efter pandemin. 

– Det är ju inte så att problemet försvann i och med corona. Jag tror att det kommer tillbaka om man inte löser det. Jan Sahlén, min föregångare, var den som drev den här frågan. Han såg ju en lucka i socialförsäkringslagen och började göra egna efterforskningar. Vi hade en ansträngd ekonomi i kommunen och tog emot många asylsökande.

I början av 2020 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga problemet. Peter Ehn, projektledare på Statskontoret, ger sin bild av hur utredningen fortskrider. Trots att pandemin ställt till det på många sätt så rullar arbetet på.

– Vi fick det här uppdraget i början av året och ska vara klara i November i år. Egentligen skulle vi ha lämnat en delrapport i September, som skulle grunda sig på enkätsvar från samtliga kommuner. I och med coronapandemin avrådde Sveriges Kommuner och Landsting oss från att skicka ut enkäterna nu, när läget i kommunerna är ansträngt. Därför togs ett nytt regeringsbeslut, att vi skippar delrapporten. Vi ska försöka få ut enkäterna efter sommaren istället. Regeringen vill gärna ha enkäterna som grund för att få en klar bild av hur läget ser ut i hela landet.

Trots att coronapandemin bromsat utredningen något så rullar arbetet på. Härnäst ska en analys göras av den stora mängd material som samlats in från olika myndigheter.

–Vi har haft kontakt med företrädare för de olika kommunerna och samlat in material från myndigheter som arbetar med frågor i anknytning till det här. Nu ska allt analyseras. Regeringen vill också att vi gör något åt definitionen. "Social dumpning" låter ju hemskt. I regeringsuppdraget står det ”Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun”. Vi ska försöka hitta en bättre definition. Det är dock inte det lättaste eftersom mycket i det här ännu är i någon sorts gråzon. När handlar det om aktiv medverkan? till exempel.

Norrländska orter utsatta

"Social dumpning" innebär att större kommuner aktivt skickar iväg socialt utsatta människor till mindre orter på glesbygden. Norrländska orter anses vara särskilt drabbade och får en ännu mer ansträngd ekonomi.

Regeringen tillsatte i början av 2020 en utredning för att kartlägga vilka kommuner som aktivt medverkar till att människor bosätter sig på annan ort. Statskontoret ska i november i år presentera resultatet. I regeringsuppdraget heter det ”Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!