Vid Ă„rsskiftet gĂ„r den sista 40-talisten i pension och strax dĂ€rpĂ„ fĂ„r Sverige tio miljoner invĂ„nare. Det senare Ă€r inget problem. Det gĂ€ller tvĂ€rtom att skynda pĂ„ mot elva miljoner om de som arbetar ska kunna försörja alla svenskar. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg sade i förra veckan till SVT (5/12) att âSverige behöver ett Ă„rligt invandringstillskott med 64 000 mĂ€nniskor i arbetsför Ă„lder under lĂ„ng tidâ.
Det Ă€r fördelningen av de tio miljonerna som Ă€r ett bekymmer. Ă r 1999 föddes 88 000 barn i Sverige, bottennoteringen efter en nedgĂ„ng frĂ„n 1992 och det lĂ€gsta antalet sedan 1820-talet. Vid krigsslutet 1945 föddes allra flest barn i modern tid, 135 400. Sammantaget Ă€r de som just lĂ€mnat arbetsmarknaden omkring 150 000-200 000 fler Ă€n de som nu Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ densamma. Det Ă€r detta gap som mĂ„ste fyllas, enligt Sjöberg och alla andra som analyserat frĂ„gan. Det har talats om âde stora pensionsavgĂ„ngarnaâ lĂ€nge, och nu har de blivit verklighet.
Att tala Ă€r en sak, att agera Ă€r nĂ„gonting helt annat. SĂ„ledes meddelar Ă„tta av tio kommuner att det rĂ„der akut brist pĂ„ personal i vĂ€lfĂ€rdssektorn, för tvĂ„ Ă„r sedan var det fyra av tio. SjĂ€lvklart pĂ„verkar det stora flyktingmottagandet efterfrĂ„gan pĂ„ personal, men det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n hela sanningen. âFinansministern blundar för demografins inverkan pĂ„ utgifterna fram till 2020â, varnade Riksrevisionen i sin rapport i samband med statsbudgeten för nĂ„gra veckor sedan.
Enligt Riksrevisionen saknas 50 miljarder för kommunerna fram till 2020. Vilket innebÀr ökat statsbidrag, alternativt en skattehöjning pÄ i genomsnitt tvÄ kronor. Och det Àr ingen tillfÀllig uppgÄng i kostnaderna. De nÀmnda 40-talisterna kommer ju att börja fylla 80 Är just 2020. De kommer att bli gamla dÄ den genomsnittliga livslÀngden fortsÀtter att öka. I dagslÀget finns 500 000 80-plussare i Sverige, prognosen för 2030 Àr hela 800 000.
Skolan byggs ut i den takt barnafödandet ökar. Ăldreomsorgens utbyggnad mĂ„ste kompensera bĂ„de för antalet i en viss Ă„ldersgrupp och för att vi lever lĂ€ngre. De gamla Ă€r ocksĂ„ friskare lĂ€ngre, men tiden med vĂ„rdbehov ökar Ă€ndĂ„. Att betala för vĂ„rden Ă€r en sak, att fĂ„ nĂ„gon som kan utföra den en annan. Ăven om intresset för vĂ„rd- och omsorgsutbildningar pĂ„ gymnasiet och komvux skulle öka med 50 procent ser man framför sig en personalbrist pĂ„ 105 000 i vĂ„rden 2035, enligt SCB.
Demografiutmaningen Àr en ekvation med flera variabler. Fler mÄste jobba lÀngre och pensionsutredningen föreslÄr en pensionsÄlder pÄ 66 Är (frÄn 2019) med rÀtt att jobba till 69 Är. RÀkna med nya höjningar inom tiotalet Är, kanske till 68 Är. Möjligen blir ocksÄ förre statsministern Fredrik Reinfeldt sannspÄdd. Han sade för fem Är sedan att det mÄste bli möjligt för den som kan och vill att jobba till 75-Ärsdagen.
Den stora frÄgan Àr ÀndÄ vem som ska jobba i vÀlfÀrden under 2020- och 30-talen. Generaldirektören Mikael Sjöberg sÀger inte om de 64 000 i tillskott per Är Àr arbetskraftsinvandrare eller flyktingar. Men det Àr naturligtvis stor skillnad mellan de bÄda grupperna i frÄga om möjligheten att snabbt etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Sverige har fÄtt ett stort tillskott av nyanlÀnda som fÄr uppehÄllstillstÄnd 2016-2017. DÀr finns en del högutbildade som kommer att bidra starkt till vÀlfÀrden, men en Ànnu större andel som saknar utbildning.
Konkurrensen om arbetskraftsinvandrare kommer att öka dÄ hela Europa har en Äldrande befolkning. I ett Ärs tid har de svenska politiska partierna diskuterat hur integrationen av flyktingarna ska gÄ till, utan att kunna presentera ett bra svar. Som det ser ut nu kommer den genomsnittlige nyanlÀnde att fÄ sin första anstÀllning omkring 2025, vilket vore förfÀrligt bÄde för den enskilde och för vÀlfÀrden.
MÄnga som nu vÀntar pÄ uppehÄllstillstÄnd vill inget hellre Àn att göra en insats, och behovet Àr som sagt enormt. Detta borde vara en lÄngt större valfrÄga 2018 Àn vinster i vÀlfÀrden.