Som svensk bör man betala skatt, amortera på sin bostad och dricka mjölk. Åtminstone var det så en gång i tiden. Tre glas om dagen, mjölk i skolan förstås, mjölkpriset hit och mjölkpriset dit och skäms Olof Palme som vid ett tillfälle inte kunde berätta vad den kostade, vår liter mjölk. Men från 1950 (då vi drack 220 liter per person år) till 2013 (89 liter) har mycket hänt. Det enda som är konstant är den starka lobbyn (LRF Mjölk, Svensk Mjölk) som vill få oss att dricka mer mjölk.
På 1980-talet kom debatten om mättat och omättat fett och sambandet med hjärt-kärlsjukdomar. Bah, drick lättmjölk eller värsta fall nyheten minimjölk till maten, och lättmargarin på mackan, var beskedet. Grädde, smör och mjölk har vi i såsen när vi lagar något gott. Och för övrigt ger mjölk ”starka ben”. Utan kalcium från mjölk klarar vi oss inte och barn som växer kräver rejäla doser. Andra lyckade kampanjer på senare decennier är att hälla rejält med mjölk i kaffet, det har av någon anledning betraktats som kontinentalt att göra så.
I höst har olyckorna kommit slag i slag för mjölklobbyn. Först berättade UNT (29/10) att mjölk inte alls ger starkare ben (tvärtom ökar risken för frakturer hos kvinnor), och att hög konsumtion faktiskt ökar dödligheten. Artikeln ledde till krav på att skolbarnen inte ska serveras mjölk: ”Människan är den enda art på jorden som konsumerar en annan arts bröstmjölk. Ge barnen vatten eller havremjölk”, skrev man från kampanjen Köttfri måndag.
Havremjölkstillverkaren Oatly gjorde en reklamkampanj på temat, men stämdes av LRF Mjölk och bemöttes med forskning betald av mjölkbönderna själva (men kritiskt granskad av oberoende forskare, hävdar man). Resultatet blev ett skutt i försäljningen för havremjölk, enligt SvD Näringsliv (12/11). Forskaren Håkan Jönsson vid Lunds universitet säger att bilden av den starka mjölklobbyn numera är överdriven: ”Branschens egna röst är lika stark som tidigare, men den tidigare uppbackningen från alla möjliga aktörer i samhället är borta”.
Finns det några nackdelar med utvecklingen mot mindre mjölkkonsumtion? Egentligen inte. Att viktiga näringsämnen (även kalcium) kan fås från en rad olika livsmedel upptäcks av allt fler. Och jordbrukets villkor är under ständig omprövning, med EU-politik, handelshinder från Ryssland, ekologisk omställning och andra miljökrav som några viktiga komponenter.
Och nog är även bilden av den starka mjölklobbyn en rest från svunna tider. Branschen har som andra branscher rätt att tala för sin sak, och att, om man så vill, göra nationalromantisk reklam med kossor i hagen. Någon genväg till de beslutande församlingarna har man inte längre, och det är mest av godo. Den som är vuxen och så önskar slipper att över huvud taget förhålla sig till mjölken i dag. Om man inte äter blodpudding, för den smakar inte bra med vatten till.