De stängda gränserna är bara ett av flera resultat av en grundsyn som är oförenlig med det de principer som präglar en demokratisk rättsstat. Detta gäller efter partiets kongress i Lund, precis som det gällde före kongressen.
Exempel ett: Kent Ekeroth, SD:s rättspolitiska talesman, vill att kriminalvården ska registrera den svenska befolkningen efter nationell bakgrund – inte bara utrikes födda eller utländska medborgare utan också personer som är födda i Sverige och har minst en utlandsfödd förälder. Staten ska alltså göra samma sak som inhemska nazister som registrerade judar gjorde under krigsåren.
Exempel två: Det finns Sverigedemokratiska nämndemän som klargjort att de avser att låta en tilltalads nationella eller religiösa bakgrund spela in när de skall ta ställning i nämnden. Får en sådan princip sätta sig så upphävs givetvis principen om likhet inför lagen – för oss alla.
Exempel tre: Björn Söder, vice talman i riksdagen, för resonemang om vilka som ”egentligen” är svenskar, och vilka invånare i Sverige som inte är det. Gör man det så öppnar man dörren också för rättslig och politisk diskriminering, utvisning, indragna medborgarskap eller annat.
Exempel fyra: I en riksdagsmotion med bland andra vikarierande partiledaren Mattias Karlsson som undertecknare krävs politisk likriktning av hittills fria folkbildningsorganisationer. För att uppnå detta ska Folkbildningsrådet, i likhet med andra privaträttsliga organ, ställas under förvaltningslagen som därmed får en annan funktion än tidigare. Företag och föreningar, folkhögskolor och studieförbund – alla ska kunna avkrävas politisk enhetlighet.
Exempel fem: Ted Ekeroth, tung SD-politiker i Skåne, lovade nyligen att samtliga polischefer i landet ska avskedas ”när vi tar makten”. Motivet var att de har oönskade politiska sympatier och följaktligen ska ersättas av andra med ”rätt” inställning – Ekeroth föreslår alltså i praktiken en partipolis i stället för den polismakt som vi hittills har haft.
Exempel sex: SD:s riksdagsledamot från Uppsala, Pavel Gamov, har i UNT öppet sagt att framtidsmålet är att övriga partier ska försvinna. I en demokrati räknar tvärtemot varje parti och politiker med möjligheten att man själv förlorar makten.
Exempel sju: Samma personer som talar om ”när vi tagit makten” har också lovat att ”ta itu” med pressen. Retoriken känns igen från länder på glid mot diktatur, som Ryssland, Ungern och Turkiet.
Åsikter som dessa står sällan i partiprogrammet. Men oavsett programformuleringar så säger de allt som behöver sägas om den politiska och intellektuella miljö som präglar Sverigedemokraterna. Att ett politiskt parti vill riva ned den demokratiska rättsstaten är ingen liten sak. Att påpeka detta är lika viktigt som att påtala antidemokratiska tankegångar på andra sidan av den politiska skalan.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör