Bara några timmar innan det stod klart att Donald Trump vunnit det amerikanska presidentvalet i november skrev den väletablerade statistikern Nate Silver att Clinton hade 71 procents chans att vinna. Natten till midsommarafton 2016 somnade jag med (vad jag trodde var) vetskapen om att Brexit inte skulle komma på fråga. Och många var de colombianer som förväntade sig att folkomröstningen i oktober skulle leda till en efterlängtad, långvarig fred mellan staten och Farc-gerillan.
Alla hade vi fel. Trump vann presidentvalet, att Storbritannien lämnar EU är numera oundvikligt och ett fredsavtal mellan gerillan och staten fick vänta. 2016 var året när opinionsmätningarna slog fel. Varför?
Rent spontant blir förstås svaret att den klassiska mätmetoden – att ringa hemtelefoner – inte längre fungerar. Gör man det får opinionsmätningen en överrepresentation av äldre, och det går inte att korrekt förutse valresultatet. Det går inte heller att göra opinionsundersökningarna online, då överrepresenteras yngre.
Men svaret på frågan är mer komplicerad än så. Opinionsmätningarnas styrka är beroende av ett korrekt antagande om hur många och vilka som kommer att rösta. Om de som tillfrågats vem eller vad de ska rösta på inte går och röstar överhuvudtaget – då blir opinionsundersökningen värdelös.
Detta hände inför Brexitomröstningen: då överskattade man hur många unga som skulle rösta. Det gällde även i Colombia: där överskattade man antalet röstande överhuvudtaget – valdeltagandet blev bara 37 procent.
Opinionsundersökningar är inte heller oberoende av varandra: om en opinionsundersökning innehåller en felaktighet är det sannolikt att även andra mätningar begår samma misstag. Då kan man titta på hur många opinionsundersökningar som helst – man kommer ändå inte att hitta rätt.
Kanske var det detta som hände i Colombia. Bara några dagar före folkomröstningen förutspådde flera opinionsundersökningar att fredsavtalet skulle accepteras med över 60 procents stöd. I stället röstade 50,2 procent emot.
Vi behöver opinionsmätningar för att försöka förstå vår samtid, och det finns inga alternativ till dem. Men uppenbarligen måste tillvägagångssättet förändras: vi måste hitta ett modernare sätt att mäta och vi måste bli bättre på att förutse hur många som går och röstar.
Framför allt måste vi bli bättre på att förstå vad opinionsundersökningar innebär. Nate Silver gav Clinton 71 procents chans att vinna. Det innebär ändå att Trump hade en chans på tre att ta hem valet. Det är inga dåliga odds.
Dessutom handlar opinionsundersökningar om att försöka förutspå framtiden och det kan inte vi människor göra, hur mycket vi än försöker. Därför kommer opinionsmätningar att slå fel ibland, även i framtiden.