– Hur mår ni i dag, är ni laddade? Träningsledaren Ewa Wennmark ställer sig i mitten av rummet och gör sig redo för uppvärmning. Runt henne sprider ett tiotal deltagarna ut sig, och efter en stunds småprat börjar de försiktigt väcka sina morgontrötta muskler till liv. Klockan är strax efter nio, och det är dags för seniorträning på Puls & Träning i Kungsängen.
Seniorträning blir allt vanligare, och bara i Uppsala har flera gym möjligheter för de motionssugna. Actic har flera olika seniorpass, och Friskis & Svettis har sin motsvarighet i det som kallas "soft"-passen.
Och två morgnar i veckan är alltså Puls & Tränings lokal reserverad åt seniorgruppen, som alla bor i området. Här varvas både cirkelfys och balansträning med övningar på träningsmaskinerna. Men Ewa Wennmark tycker inte att man ska stirra sig blind på just namnet "seniorträning".
– Vanligtvis brukar man väl räknas som senior vid 63 eller 65 års ålder, men vi ser det inte så. Senior för oss är mer hur man levt livet - en otränad 30-åring kan vara äldre i kroppen än en pigg 75-åring.
Bland atleterna denna morgon har alla åtminstone passerat 60-årsstrecket, och medelåldern höjs något när gruppens äldsta medlem, Gunhild 77 år, kommer in för att säga hej. Hon har skadat foten och kan inte vara med i dag, men berättar att hon snart ämnar vara tillbaka bland maskinerna.
– Jag tycker detta är toppenbra. Alla känner sig sedda, Ewa är så duktig. Man får mer kraft i kroppen. Jag flyttade nyligen och har burit mycket, och nu känner jag verkligen att jag börjar få tillbaka kraften inom mig. Jag ska fortsätta så länge jag kan.
Efter uppvärmningen tar alla plats på varsin station i lokalen. I dag står cirkelfys på schemat, med 40 sekunder på varje station åt gången – sedan vila, och så på igen.
– Den mesta motionen som äldre får här i området är när de är ute och går med sina hundar, och det är ju bra på ett sätt med promenader – men man måste också jobba med musklerna för att inte tappa dem. De behövs varje gång man lyfter en matkasse, berättar anläggningsansvarige Mattias Andersson som tittar på passet. Ewa Wennmark fyller i:
– All forskning visar samma sak. Man måste jobba med styrka, för det är de snabba muskelfibrerna som försvinner snabbast när man blir äldre. Det är de som behövs varje gång man ska resa sig ur soffan, vilket ju går långsammare när man är gammal.
Hon berättar att det dock finns vissa saker man måste vara försiktig med när det gäller seniorträning.
– När de kommer hit vill jag alltid veta deras status, om de har högt blodtryck eller liknande, så jag är medveten om det och kan anpassa träningen därefter. Alla kan inte använda alla maskiner. Och så blir det mycket balans och rörlighet förutom styrka.
Ewa avbryter sig för att instruera en av deltagarna som ihärdigt gör armhävningar i ena delen av lokalen.
– Kurt! Du har gjort dina 40 sekunder nu, du är klar!
– Förlåt? Kurt Norell tittar upp och Ewa upprepar att det är dags att vila.
Gruppen sjunker ner på diverse bänkar och pallar på Ewas kommando och pustar ut i väntan på nästa runda. De flesta känner varandra vid det här laget, och pratar ikapp mellan varven.
Eva Åsing Johanson berättar skrattande att hon glömde att hon nyligen köpt kort på ett annat gym också, så hon kör dubbelt just nu, "det blir väl ungefär tre pass i veckan sammanlagt". Och Hilkka Wärnbäck, 66, berättar nöjt att hon plötsligt kan springa med sina barnbarn igen.
– De är 6 och 9 år, och en dag när vi lekte så överraskade jag alla. Jag tog bara sats och sprang, tänk vad snopna de blev. Det var en sådan befrielse.
Trots att alla är fyrtio minuter in på ett jobbigt träningspass är stämningen uppsluppen. Ewa Wennmark, som vanligtvis är personlig tränare, avslöjar själv att hon ser fram emot seniorpassen varje vecka.
– De är de roligaste passen, det blir en enorm energiboost att träffa alla, och se hur de utvecklas så snabbt. Du vet, det kom någon för ett tag sedan som berättade att hon gått förbi så många gymfönster och aldrig vågat gå in, och nu hade hon äntligen vågat. För de som tränat hela sitt liv finns ett slags träningsryggsäck, de är vana vid miljön och behöver bara uppehålla formen. Men för alla andra krävs att man vågar gå in.
"Har du fastnat, Ewa?" hörs plötsligt en röst från gruppen.
– Nej nej! svarar hon, nu är det dags för magövningar.