LĂ€get Ă€r exceptionellt: Det har bara hĂ€nt tvĂ„ gĂ„nger tidigare â 1969 och 2005 â att ledamöter frĂ„n bĂ„da kamrarna opponerat sig mot utgĂ„ngen i en delstat, pĂ„pekar Erik Ă sard, som Ă€r professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Omkring 140 republikaner i representanthuset och ett dussin i senaten har enligt à sard sagt att de ska invÀnda mot röstrÀkningen i vissa delstater som Joe Biden vann. De hÀvdar, utan bevis, att det förekommit fusk eller andra oegentligheter.
Aldrig tidigare har sĂ„ mĂ„nga ledamöter haft invĂ€ndningar mot valresultatet. Ăven president Donald Trump ligger pĂ„ sin vanligtvis sĂ„ trogne parhĂ€st Mike Pence, som i egenskap av vicepresident har en talmansfunktion i senaten.
"Allt Mike Pence behöver göra Àr att skicka tillbaka dem (rösterna) till delstaterna, OCH VI VINNER. Gör det Mike, det hÀr Àr en tid för extremt mod!" twittrar presidenten.
RĂ„ politisk kalkyl
En grupp republikanska senatorer har ocksÄ drivit en kampanj för att fördröja det slutliga erkÀnnandet av Joe Biden som valets segrare. Gruppen bestÄr av tolv sittande eller tilltrÀdande ledamöter, dÀr Texas-senatorn Ted Cruz Àr den mest namnkunnige. I samband med kongressens faststÀllande av valresultatet gör de ett sista försök att kullkasta det, trots att det Àr dömt att misslyckas.
ââDe vill visa sig Trump-trogna för de republikanska kĂ€rnvĂ€ljarna. Det handlar om en rĂ„ politisk kalkyl, sĂ€ger Erik Ă sard och syftar pĂ„ att dessa republikaner vill försĂ€kra sig om TrumpvĂ€ljarnas stöd Ă€ven i framtida val.
Dessutom vÀntas demonstrationer pÄ plats i Washington röra upp de heta kÀnslorna pÄ nytt. Den vÄldsbejakande vit makt-gruppen Proud Boys har uppgett att de kommer att delta inkognito i demonstrationerna. President Donald Trump har ocksÄ i ett videoklipp pÄ Twitter meddelat att han tÀnker delta och uppmuntrar samtidigt till fortsatta protester mot valresultatet, uppger det amerikanska mediebolaget CNBC. Demonstranterna planerar att marschera mot bland annat Capitol Hill, inför det som blir det sista steget i den lÄnga presidentvalsprocessen.
ââDe ser Trump som sin stora idol och hjĂ€lte och vill visa sitt nĂ€rmast kultliknande stöd. Det hĂ€r blir ocksĂ„ den sista chansen för Trumps anhĂ€ngare att protestera. Snart kommer ju det som blir spiken i kistan för dem, och sedan tilltrĂ€der Joe Biden som president den 20 januari, sĂ€ger Ă sard.
I strÄlkastarnas ljus
Ăven om de protesterande senatsledamöterna inte har sĂ€rskilt stora utsikter att vinna nĂ„gonting pĂ„ att opponera sig, lĂ€r de in i det sista Ă€ndĂ„ försöka dra uppmĂ€rksamheten till sig. Det tror Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning pĂ„ amerikansk politik.
Det Ă€r inte ovanligt med den typen av aktioner, i samband med till exempel utfrĂ„gningar i senaten, och som syftar till att vĂ€cka intresse och rikta ljuset mot dem som vill fĂ„ nĂ„got sagt â och dĂ€rmed ocksĂ„ se till att det fĂ„r "viralt genomslag" i sociala medier och dylikt, pĂ„pekar Frida Stranne i ett mejl till TT.
Proceduren i kongressen kan dra ut pĂ„ tiden, men protester och invĂ€ndningar till trots kommer det slutgiltiga godkĂ€nnandet inte att pĂ„verkas, enligt Ă sard. Frida Stranne hĂ„ller med â de kommer inte att Ă€ndra utfallet, och Joe Biden kommer att "rĂ€knas in" som USA:s nĂ€ste president.