Namnbytet är gjort för att signalera ett ägarbyte men det mesta är sig likt då de nya ägarna är samma par som tidigare drivit restaurangen. Inredningen glimmar numera här och där av guld men har ändå samma ombonade ”hemma hos-trivsel” som tidigare. Det mesta är sig likt även på menyn som redan tidigare hade börjat röra sig från den italienska och spanska mot det mer rustikt franska.
Samtliga förrätter går i en minimalistisk anda. Tunna skivor av rå oxfilé med dijonvinaigrette och skånsk lagrad alpost (125 kronor) är enkel och perfekt i sitt utförande om det inte vore för den lite för ivriga saltningen. De finstämda smakerna störs av alltför många flingsaltsexplosioner i munnen. I den gravade laxtartaren (89 kronor) göms de tärnade laxbitarna under ett täcke av rejält syrlig avocadokräm. Det är friskt vågat men den tar tyvärr smaköverhanden. Lite forellrom gör varken till eller från i kompositionen.
De halstrade pilgrimsmusslorna med blomkålscrème (120 kronor) hade mått bra av mer stekyta. Blomkålskrämen saknar smörighet och smakdjup och salladen saknar den utlovade syrligheten som hade behövts för att balansera upp sötman och sältan i kräm och musslor.
Huvudrätterna är av det rustikare slaget. Hjortytterfilén (265 kronor) är härligt mör och serveras med en smörig potatis- och jordärtskockspuré, rödbetor och en tyvärr väl skarp enbärssky som ger rätten ett onödigt stramt intryck. Ankan (215 kronor) är enligt patrullen brasseriets paradrätt men blir denna gång något av en besvikelse. Själva köttet är perfekt tillagat, men den ordentligt söta pumpapurén ackompanjeras av portvinsglaserad lök vilket ger ett klart överslag av sött. Det tidigare tillbehöret av gräddig savojkål blandat med svarta linser, som har fått en att vilja slicka ur det sista ur skålen, är numera ersatt av brässerad savojkål som inte når samma höjder av njutning.
Cassoulet med lax och rotfrukter (189 kronor) dras även med en del obalans då syra saknas. Trots att det känns att såsen lagats med kärlek saknas den där riktiga mustigheten. Både lax, potatis och rotfrukter är dock perfekt tillagade och ger en behaglig mättnad.
Efterättslistan är kort men uppiggande. Isad jordgubbssoppa (89 kr) är en hit trots isande vintervindar. Mitt i den smakrika soppan tronar en kula syrlig havtornssorbet som toppas med champagne vid bordet. Det snålas dock lite väl med champagnedropparna som knappt märks i den friska anrättningen. Kombinationen äppelkompott, mandelkaka och kardemummaglass (89 kronor) är fin. Särskilt glassen är, som alltid på brasseriet, en fröjd.
Osttallriken (125 kronor) bjuder på ett uppskattat möte mellan Sverige och Frankrike med tre ostar från tre olika djur.
Vardagsrumskänslan inbjuder till långsittningar och även när det svajar i smakerna är hantverket gott på Högmans brasserie. Lite extra omtanke när det gäller smakbalansen skulle dock behövas för att höja betyget ytterligare.
Högmans brasserie
Vaksalagatan 24 A
018-14 02 00
www.brasseriet.nu
Passar för: långsittningar med vänner, familjemiddagar.
Kök: Blandning av klassiskt svenskt och medelhav med dragning åt det franska.
Prisnivå: Trerätters utan dryck cirka 450 kronor (exempelpris) Färdiga trerättersmenyer för 415–505 kronor med möjlighet att köpa till vinpaket.
Övrigt: Pasta med kalvköttbullar finns inte kvar på menyn. En perfekt lyxvardagsmiddag som är saknad.