Mer än bara burgare

Det O’Connor’s förlorar på sliten miljö och varierande service tar de igen på ölen och maten, tycker Krogpatrullen.

Foto: Jonas Larsson

Restaurang2014-11-28 07:00

Låt oss säga det direkt. O’Connor’s är inte stället man går till i första hand om man är sugen på något att äta. Men ändå: en pub utan bra käk är ingen bra pub. Slår hungern till mellan första och andra pinten måste det finnas rejäl mat till humana priser. En annan viktig sak är miljön. Här har O’Connor’s lite problem, lokalen känns väldigt sliten och när det gäller pubmys hamnar de en bra bit från konkurrenterna. Men det är ledigt och myllrigt, antalet ölsorter är oöverskådligt och menyn är faktiskt ganska ambitiös.

De flesta slänger på sin höjd i sig en burgare, men bland förrätterna finns det ljusglimtar som bör testas. Som deras ”homemade fish­cake” (115 kronor): fisk- och krabbsmakande biff med saftigt inre och krispigt yttre. Till det en lagom sötstark chilisylt och en sallad som inte skäms för sig. O’Connor’s chicken wings (95 kronor) med curry­dip bör man däremot se upp lite med. Ganska saftig, men hårt grillkryddad och saltad kyckling, och dipen känns jolmig och smakmässigt passé.

Jaha, burgaren då? Inte så dum, en saftig bit på 190 gram med bacon, ost och vitlökssmakande dressing (178 kronor). Att ha delade körsbärstomater och rödlök innanför bröden känns dock inte bra för burgar-puritanen, men som helhet ändå en schyst burgare. Serveras med cole­slaw som är majonnästung och trist samt pommes som får godkänt.

Nästan lika viktigt är att man har en fish & chips som håller måttet. Och det gör O’Connor’s (169 kronor). Den rejäla, mjälla, biten fisk omges av ett tunt och krispigt skal vilket ger fin kontrast.

Tyvärr saknar fisken sälta, vilket patrullen föredrar – men här finns det förstås olika traditioner – även om paneringen saltats i efterhand. Pommes och tatarsås smakar fint, ärtorna bör emellertid ovillkorligen serveras varma ...

Aberdeen Angus Sirloin Steak (239 kronor) heter ställets köttflaggskepp. En kul rätt där ett par rejäla, fint stekta biffar serveras med getost- och potatismos-­quesadillas som lite udda men välsmakande tillbehör.

Desserter är traditionellt kanske inte en pubs bästa gren. Men O’Connors gör helt rätt då de satsar på en traditionell sticky toffee pudding (85 kronor). En saftig dadel­kaka i plågsamt söt kolasås, precis som det ska vara.

Death by chocolate (85 kronor) är en varm brownie med lös, vällande god kärna och därtill en stor kula chokladglass samt chokladsås och valnötter i spridda skurar. Gott, men halvvägs blir det just lite så som namnet antyder. Och det må väl vara hänt då.

O’Connor’s har höjt ambitionsnivån i köket sen senast patrullen var på besök, och det känns kul. Inte lika roligt är det att försöka få beställa, och sen att över huvud taget få in maten. God service är också en nog så viktig pubgren.

Snabbguide: O'Connors

Passar för: Ölgillare som inte har något emot en rejäl bit mat.

Kök: Pubmat med brittisk/irländsk prägel.

Prisnivå: Tre rätter utan dryck 380 kronor (exempelpris).

Prisvärt: Sådär. Alla för­rätter utom en över 100 kronor känns helt galet. Okej i övrigt.

Övrigt: Osorterad service och långa väntetider. Miljö och inredning börjar kännas väl luggsliten. Aktiva på Facebook där ölsortimentet uppdateras väldigt flitigt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!