När gamla lokalen på Väderkvarnsgatan skulle totalrenoveras i höstas fick Akropolis lov att stänga. Det dröjde dock inte många månader förrän de hittat ett nytt hem i Kvarnengallerian. Här lever numera Akropolis ett mer centralt liv, i rymliga lokaler som dock kan kännas ganska kala. Galleriakänslan liksom smyger sig in också till matsalen. Men nytt och fräscht är det förstås, med stora fönster mot gatan.
Menyn består av smårätter, mezédes, samt huvudrätter och efterrätter. Rätterna är genomgående grekiska, men här och där smyger ett – ganska udda, kan man tycka – svenskt inslag in. Toast Skagen, till exempel.
Patrullen håller sig till det grekiska och beställer in ett gäng smårätter. Vissa är riktigt bra, som ”kolokithokeftedes”: frasiga zucchinibiffar, med härlig smak av fetaost och dill. Andra är inte riktigt lika roliga, som hummusen, som smakar för starkt av korianderfrö. De flesta rätter vi äter hamnar i en mellankategori, som den helt okej ”gemisto manintari”, portabellosvamp, med god paprikakräm. ”Tiropitaki me mili” är en lite förvirrande rätt av fluffig filodeg fylld med feta, honung och svart sesamfrö. Det känns nästan som en efterrätt: mastigt sötsalt. Auberginedippen fullkomligt osar vitlök, men är god att ha på bröd.
Bland varmrätterna finns klassisker som souvlaki, moussaka och bifteki gemisto. Och så ett par övriga inslag, som fläskfilé Oscar och plankstek. Souvlakin serveras med pommes frites, tzatziki och sallad. De tre (!) grillspetten är saftiga med en distinkt grillsmak. Rätten som helhet är däremot väl smakfattig och fritsen skulle behövt mer frasighet.
Bifteki gemisto, kryddig köttfärsbiff på grekiskt vis fylld med ost ser ut som på en taverna på Kreta, men blir fort stabbigt. Biffen är kompakt och tomatsåsen imponerar inte. Det blir helt enkelt för mycket vägkrog över alltihop.
På efterrättsmenyn finns en hemgjord baklavan, som dock har saftat ihop sig lite väl mycket. Ett syrligt tillbehör, förutom glassen, hade också kunnat höja helhetsupplevelsen.
Akropolis funkar definitivt som ett enklare ställe att slinka in på för en bit mat. Man får inte alltför ont i plånboken, och valmöjligheterna är många, om man är ett spretigt sällskap med olika smak. Men enkelhet i all ära – det bör helst göras med lite större finess för att Akropolis verkligen ska locka med sin mat.