Marco's

Helst skall man sitta i rummet mot Slottsgatan. Det känns ombonat och stimmigt som på en populär kvarterskrog när vi kliver in från decembermörkret. Denna kväll är det fullsatt. Möjligen kan det kännas lite för tätt mellan borden med rötvitrutiga dukar, och ljudnivån blir aningen för hög när alla konverserande gäster måste överrösta varandra.

Månadens konstnär får pryda väggarna, ett trevligt inslag i miljön, och på den stora svarta tavlan på väggen kan gästerna staka sig igenom Viktor Rydbergs sönderciterade tomteepos.

Menyn kan karaktäriseras som svensk, traditionella inslag varvas tillräckligt med nytt för att vara tilltalande. Vad sägs om en julmeny som erbjuder julbordstapas och sedan ankbröst till varmrätt? Inte illa.
Vi fastnar dock för en liten fisksoppa (89 kronor) som uppvärmning, vilket det inte finns skäl att ångra. Den gräddvinsmustiga soppan omsluter rejäla laxbitar, blåmusslor, morotsstrimlor och potatis. För den som inte är så sugen och har bråttom till Fyrisbiografen skulle det kunna räcka som en liten måltid med påfyllning av bröd. En god aioli serveras till, dock är det svårt att spåra någon utlovad hummersmak på den senare.

Även sallad (79 kronor) med en mild jämtländsk getost (den jämtländska osten står sig väl mot de sydeuropeiska konkurrenterna!) kan även den räcka som enda smårätt. De kokta, milda rödbets- och tomatbitarna, myntan bland ruccolan, de salta kaprisbären och den söta balsamicon samt knaprigt rostade solrosfrön ger anrättningen en sofistikerad smakbalans.
Varmrätten lammlägg (189 kronor) serveras med lammkorv, honungsrostade rotfrukter, ugnspotatis och en sås på grovkornig senap. De mörka lårmusklerna karvas lätt av ett rejält ben och smakar förträffligt ihop med spänstiga tillbehör.

Den dillbakade Mälargösen (199 kronor) med grovkrossad mandelpotatis, beurre blanc och morotssallad är en alltigenom angenäm rätt. Fisken är på pricken stekt, och den smöriga, lena, smakrika såsen balanseras perfekt av de syrliga morotsstrimlorna.
Dessertmenyn är inte fullt så fantasifull, men att även ost erbjuds tyder på omsorg om gästernas välbefinnande. Mätta som vi är faller vi dock pladask i sorbetgropen. Där vilar vi behagligt medan vi sörplar i oss två sorbetmoln, det ena av blodgrape, det andra av äpple (25 kronor styck). Båda läckra, men blodgrape vinner på målfoto om någon segrare skall utses.
Efter fisken kan vaniljglass med chokladkräm (79 kr) vara ett alternativ som heter duga. Här får smakerna fritt spelrum utan övertag av onödigt mycket socker. Chokladkrämen är ljummen, tjock och len, och har riktig chokladsmak men är inte alls söt. Ovanpå ligger knapriga kaksmulor med kardemummasmak och en kula gräddvaniljglass. Det hela toppas av kanderade pinjenötter. Den tar slut alldeles för fort ...

Vi lämnar det gemytliga larmet i kvarterskrogen, rejält mätta och nöjda efter en genomgående positiv matupplevelse och utan att känna oss ruinerade.